Var går gränsen mellan en accessoar och en möbel? Är det storleken, formen, materialet?
Kerros är näpen som en träleksak, en skulptur att ställa på bordet med tekanna och koppar, en accessoar att skapa stilleben med i trångbodda kök. »Jag tycker nog att det är en möbel, men en möbel som nästan är en servisdel«, säger Matti Klenell, som har ritat Kerros till Iittalas nya möbelsatsning. Formen knyter an till varumärkets arv och typiska enkelhet, samtidigt är det spännande med formgivning mellan kategorier. »Kerros bygger på det lilla, kompakta och bärbara, något som kan stå på bordet eller golvet, det lite ambivalenta: ’Vad vill du ha mig till?’ ’Serveringsbord’ löd uppdraget.
’Vad är det?’ frågade jag. ’Vet inte, kom med förslag’.« Matti ritade 20 serveringsbord. Först testades en annan möbel som inte blev tillräckligt bra.
Han vände tillbaka till ritbordet, förhöll sig till Kaj Francks Teema-servis, byggde en modell i plywood och papp. Det blev Kerros. Den var lite för stor, ändrades, »det handlar om centimetrar«, och plötsligt förvandlades problembarnet till den självklara Kerros i björkfaner, med handtag och vackert infästade skruvar. Den får vara med överallt.