Åke Hällssons sommarnäste på Gotland – kika in

Gothemssonen Åke Hällsson lämnade Gotland innan han var tjugo år fyllda och drog till huvudstaden med sin blivande fru Gunborg. Åke blev arkitekt och ritade kommersiella fastigheter på fastlandet men kvar på ön står än i dag huset han ritade och byggde med hjälp av sin far och svärfar. Numer är det Åke och Gunborgs dotter Annika med sambon Ronny som förvaltar stället.

»I början av 1960-talet kostade 2 500 kvadratmeter två kronor kvadraten här. Pappa var född här i socknen och lyckades bli den första som fick välja när kommunen sålde av mark«, berättar Annika Hällsson.

Och Åke valde väl. En tomt med utsikt mot strandvallarna och havet, så långt ut som bebyggelse var tillåten på den i stort sett obebyggda utskjutande udden Gothemhammar. Här ger, en för att vara Gotland, djup tallskog och resterna från en uråldrig fornborg, en sällsam känsla. Mot det öppna havet omges udden av vindpinade tallar och fossilrika klapperstensstränder.

Här har Annika sprungit omkring sedan barnsben. Det är välkända marker, fyllda med smultronställen och minnen från alla långa soliga somrar med fiskeutflykter, simskola i kalla havet och lata dagar på stranden.

»Jag älskar att gå längs havet. Om hösten kan vinden ta i ordentligt och då känner jag mig väldigt liten och ensam. Det är härligt!»

Höststormar kan också avnjutas i värmen inomhus där Annika och Ronny har sin favoritplats vid de stora fönstren i det öppna vardagsrummet. Här sitter de gärna i var sin siroccostol och ser vågorna rulla in bortom tallarna.

»Havet är så olika beroende på vädret och vi kan sitta och glo hur länge som helst. Det kan vara helt grått och upprört, eller kav lugnt och otroligt blått. Vi har också fantastiska solnedgångar fast vi är på östra sidan. Ibland färgas havet helt rött.«

När Annika växte upp fanns här inga Arne Norell-möbler, ingen golvvärme eller treglasfönster. Det var ett modest hus, i låg modell, byggt av enkla material men med många platsbyggda, smarta lösningar för att den unga familjen med tre små barn skulle få plats på liten yta.

»Det var utedass och fotogenlyktor. Vi tvättade oss i havet med saltvattentvål och kalla sängar värmdes med tegelstenar som legat i öppna spisen och sedan lindats in i tidningspapper», berättar Annika.

I dag är det annorlunda. El och vatten finns indraget och genom socknens fiberförening har alla fastigheter möjlighet till bra uppkoppling. Här finns avloppsförening, andelsjordbruk och handelshus som säljer lokalproducerade grönsaker.

Sedan Annika och Ronny tog över huset efter Annikas mamma har de renoverat och byggt till. Men pappa Åkes 60-talshus finns ändå kvar.

»Jag styrdes av nostalgi och ville verkligen att den gamla delen skulle vara kvar. Många sa att det skulle bli billigare och bättre att riva det gamla men vi har byggt till med den som bas.»

Arkitektens dotter och hennes Ronny ritade själva sin tillbyggnad. Sedan gjorde en ingenjör konstruktionsritningen och hantverkare från socknen byggde de nya 90 kvadratmetrarna som fogades samman med det gamla huset. Nu välkomnar kalksten från Slite i hallen och i badrummet. Ett gotländskt furugolv löper genom husets övriga rum och originaltakets smala träribbor har efterliknats så gott det gick i de nya utrymmena. Det blev många kilometer trästav i taket. En hel del detaljer funderades ut under byggets gång. Rektorn Annika och tjänstemannen Ronny visade sig ha talanger som troligtvis skulle ha gjort arkitekten Åke både stolt och nöjd.

»Jag tänker mest estetiskt och som tur är tänker Ronny mer praktiskt. Jag funderar ut hur det ska se ut och så kommer han med de praktiska lösningarna. Det är en bra kombination.«

De har inte sparat på något. Drömköket från Uno Form löper längs väggarna i köket, lärkträ klär fasaden och ett handgjort bord av Axel Wannberg står intill bokhyllan Cell formgiven av Peter Cohen.

»Jag tycker om vackra saker och vill omge mig med sådant jag blir glad av. Om jag vill ha något speciellt så köper jag det. Herregud, jag har fyllt 60. Om jag har råd, hur länge ska jag vänta? Nu är tid att omge mig med det jag vill ha.«

Inför bygget hade Annika och Ronny gott om tid att fundera ut hur de ville ha det. De hade också medlen att förverkliga alla sina drömmar. Annat var det då de byggde sitt första hus här i trakten, på andra sidan Vitviken från föräldrarnas hus sett.

»Då var vi i 25-30-årsåldern och räntan var runt 15%. Vi hade varken pengar eller säkra tankar om exakt vad vi ville ha.»

Även det huset ritades av pappa arkitekten och det blev platsen där Annika och Ronny kom att spendera somrarna när deras son John växte upp.

»När vi sedan tog över det här huset efter mamma sålde vi det andra huset till grannarnas vuxna son och det kändes bra. Men jag kan sakna kalkstensmuren som ett par gubbar från Fårö hade byggt åt oss och rosorna som klättrade på den», berättar Annika som nu ser fram emot att introducera fjärde generationen på platsen och lära barnbarnet Kalle att hitta bland smultrondiken och havsvikar.

»Vårt hus har blivit ett underbart ställe för umgänge. Till vardags arbetar vi med så många människor Ronny och jag men när vi är här orkar och vill vi ha många gäster.«

Huset är också en häftig kontrast till deras lägenhet i Vasastan i Stockholm och de åker till Gotland minst en gång i månaden året om. När de blir pensionärer planerar Annika och Ronny att bo heltid på Gotland.

»Ronny och jag levt tillsammans i 40 år så han har också rotat sig här. Vi delar en stor kärlek till platsen och här finns något mer än huset vi byggt. Det handlar om rötter. 

Annika Hällsson och

Ronny Gustafsson

Ålder 62 och 65 år.
Bor Hus vid Gothemhammar på Gotland och lägenhet i Vasastan i Stockholm.
Gör: Annika är rektor på en grundskola i Skärholmen och Ronny jobbar inom Arbetsförmedlingen.

Text Sophia Genitz
Foto Mike Karlsson Lundgren
Styling Annaleena Leino

LÄS MER: 

Mästerarkitekten Carl Nyréns 60-talshus i Äppelviken

Kika in i formgivaren Åke Axelssons ateljé – folkhemmets inredningsarkitekt

Arkitektritat sommarhus på Gotland – med magisk pool