Arkitekturdröm i Sundbyberg – helt byggt i trä
I Sundbyberg utanför Stockholm står Folkhems flerfamiljshus och sprider vällukt med sin fantastiska träfasad. Framtiden är här – och den doftar barr!
”Kom och titta och lukta …”. När mäklaren ber dig att sniffa på huset, då är det något spännande på gång. Men här handlar det inte om de vanliga mardrömmarna mögel, fukt och läckande tak, utan om ett modernt trähus som doftar cederträ. Byggföretaget Folkhem har i Strandparken i Sundbyberg byggt två hus med bostadsrätter, ritade av Anna Höglund och medhjälpare, på Wingårdhs arkitektkontor.
Det ovanliga är att husen är helt byggda i trä – stommar, fasader tak, och med en hud av kanadensiska cederspån som med tiden blir silvergrå. Ta på fasaden, den är som en trävarm vän i åtta våningar, ett spjutspetsbygge med höjd och ambition.
– Vi och Folkhem ville gå i bräschen för det nya träbyggandet, säger Anna Höglund på Wingårdhs.
– Det var ett experiment, både för oss och för dem, men vi hejade på varandra. Det byggdes ju trähus på 1600-talet, det funkar bara man har bra virke.
Husen har synts överallt i pressen, och förra sommaren fick Folkhem också Stockholms handelskammares miljöpris för sin inspirerande uppdatering av mänsklighetens äldsta byggmaterial. Folkhems två träslott sticker ut med sina kaxiga övertoner av riddarborg. Anna Höglund berättar att platsens möjligheter utlöste husens form.
– Vi ville få ett flöde av människor i området, så att marken skulle bli tillgänglig för alla. Därför ritade vi lamellhus med mycket utrymme emellan. De blev lite naivistiska, som Monopolhus, med sadeltak som bryter mot de omgivande 60-talshusen.
Först ritades husen på pålar i vattnet, men efter skissande, planfrågor, stamråd, säkerhetsprocesser och brandtester med fullskalemodeller, utvecklades den nuvarande formen med de fjälliga, underhållsfria fasaderna.
– Jag är kär i det här huset. Alla som kommer hit tar ett djupt andetag, säger Sandra Frank, marknadschef på Folkhem, när hon hoppar ur taxin direkt från en presentation av trähusen. Intresset är stort, även internationellt.
– Vi har haft 4 000 besökare från 150 länder här. Vi är trähusmissionärer som triggar branschen att ta tag i kvalitetstänkandet, säger hon när vi kliver in i hallen med slöjdsalskänsla i väggarna; till och med hissen har träväggar.
Trapphusen har rediga kubbgolv, som annars används i industrin. Det känns på en gång ovanligt och trivsamt. Trä sitter djupt i själen.
– Hållbarhet handlar inte bara om utsläpp, utan om boendekvalitet. Tänk att gå in i en stadsmijö som doftar skog. Vi är svältfödda på sådant, säger Sandra.
Även om de flesta av oss lever i städer, och trä inte är vårt ursprung, reagerar vi instinktivt inför det levande materialet som är ständigt växande och förnyelsebart. Sverige har dubbelt så mycket skog i dag som för 100 år sedan. På bara en timme producerar svensk skog tillräckligt med trä för 120 normalstora femvåningshus. Det räcker till en omfattande framtida träarkitektur.
– Allt trä i det här huset växte till på bara en minut, säger Petra när vi når etagelägenheten högst upp, en lyxlya med 30 meter ner till Bällstaviken och vid utsikt västerut.
Flygplanen som drar in mot Bromma tycks flyga under skosulorna. Det är 134 kvadrat under takåsen med fönsteromfattningar och golv i askträ och generösa balkonger. Ändå är lägenheten överraskande standardmässig med sina gipsväggar. Vart tog träambitionerna vägen?
Läs även: 20 trärena inredningsdetaljer
– Kunde vi sälja 64 sportstugelägenheter? Det var osäkert, så vi valde en konventionell inredning, säger Petra.
Kanske finns det sedan 1970-talets furuvåg ett slags nedärvd kollektiv skräck för bastukänsla och gillestugornas kvistiga källarhålor.
– Vi är inte riktigt vana vid träets variationer och föränderliga utseende. I Schweiz och Österrike, där det byggs jättemycket med trä, har man inga problem alls med hur materialet beter sig och ser ut, säger Anna Höglund, som också tror att attityderna snabbt kommer att ändra sig. Vi är ett sommarstugefolk, och i den kärleken finns ingen rädsla för trä, tvärtom.
Att vi inte bygger höga hus i trä förrän nu, har sin förklaring i 1800-talets förödande stadsbränder som ledde till en lag som förbjöd byggen av trähus högre än två våningar i städerna. Lagen hängde kvar ända till 1994. I och med EU-inträdet blev det ännu enklare att bygga högt i trä. Producenter utvecklade pusselartade system och i dag är tekniken med krysslimmade moduler etablerad. När miljöhänsyn nu påverkar all bostadsproduktion, har trähusen enbart fördelar. De väger tre gånger mindre, de byggs på halva byggtiden mot betonghus. Transporter och markberedning är enkla, byggena pågår under tält. Folkhems egna snickare kommer till varma, tysta arbetsplatser och jobbar i t-shirt. Fuktskador under bygget finns inte på kartan.
– Det blir torra, härliga byggnader som andas. Varje hus här binder lika mycket koldioxid som 40 betongkåkar, säger Arne Olsson, Folkhems vd och miljö- och trähusentusiast ut i fingerspetsarna, efter 26 år hos betongjätten Skanska. Medvetenheten om trähusens fördelar ökar hela tiden.
– Japanska gäster har tyckt det är fantastiskt med ett elastiskt hus som kan ta upp rörelser i marken.
Norrmännen har talat om att bygga vägar och väldiga broar av trä. Sedan några år bygger Folkhem alla sina hus i trä.
– Vi är en liten aktör och vi behövde hitta vår egen nisch. Jag arbetade tidigt med miljöfrågor och föreslog moderna trähus. Jag vill göra något för världsalltet även inom byggindustrin, säger Arne Olsson.
Folkhem, som startades 1968 av den legendariska byggmästaren och konstmuseibyggaren Sven-Harry Karlsson, har länge haft fokus på kvalitet före volym, och på hantverk och omsorgsfullt byggande. På gång nu är Söderkåkar, ett falurött träsmycke för Södermalm, ritat av Emma Jonsteg på Utopia arkitekter. Ett hus i Stadshagen ritas av Petra Gipp arkitektur, och Cederhuset i Hagastaden, två tolvvånings-trätorn, är ritade av Josef Eder på General architecture. Även hyresrätter i trä planeras. Byggherrar tävlar nybörjarförtjust om världens högsta trähus. I Hackney i östra London byggdes 2009 ett niovåningshus, som i regnet av priser och utmärkelser också kallades världens högsta trähus. Högst just nu är dock ett 50-metershus i norska Bergen, men jakten uppåt är i full gång. Svenska HSB annonserade förra året 34 våningar i trä vid Västerbroplan i Stockholm, ritat av danska C F Møller.
Den betongbundna byggbranschen knorrar och undrar, men kommer nog i framtiden att få ställa sig den oundvikliga frågan: Varför ens bygga bostadshus i betong? Sandra Frank drömmer högt medan vi lämnar toppvåningen, som just har sålts, och stiger ut till den doftande fasaden.
– Tänk om Stockholm beslutade sig för att göra en hel stadsdel i trä. Vi skulle kunna profilera oss som en trähuvudstad. Nya Slussen kunde byggas i trä…
Ja, tänk på det. Trähusen i Sundbyberg sträcker på sig och visar vägen framåt. Det här är bara början.
Text: Petter Eklund
Styling: Lotta Agaton
Foto: Kristofer Johnsson
Porträttfoto: Felix Odell