Hemma hos antikhandlaren Johan Sjöström – mixar allmoge med 70-tal

1:15

Efter reklamen: Hemma hos Kristina Tjäder – designchef hos Dagmar

(1:15)

Vattengevär och Folke Bensow-bänkar i fjolårsgräs, en Venini-ljuskrona och Björn Borgs bastubord. En skulptural motorsåg trivs med Klisterpeters rådjur i vardagsrummet. Godzilla på rokokoskåpet. Välkommen hem till antikhandlare Johan Sjöström.

I fyrtiotalsvillan i Segeltorp i Stockholm möts alla slags föremål i en balansakt lika osökt som överraskande. »Eklektiskt« är ordet som ekar starkt i dagens inredningskultur där vi är lite trötta på hem som stela, utbytbara hotellrum. Det udda föremålet, grejen ingen annan har, blir allt mer åtråvärt. Våra hem är inte bara platserna och rummen där vi lever våra liv, utan också signaler om oss själva. »Vi är alla unika och strävar efter att vara unika och då vill vi inte ha samma som alla andra«, säger Johan, som tycker om saker, men samtidigt morrar över »prylar, prylar överallt«.

»Det är alltid sakerna som driver mitt intresse. Jag älskar grejer och de behöver inte vara dyra, fina och flotta. Det är inte där det sitter, utan att de har en historia och att de berättar något.«

Minnen finns hos varje föremål

Johan är fylld av minnen kring sina föremål, när han hittade dem, vem han köpte av. Souvenirer från ett antikhandlarliv. En stilig Stig Lindberg-vas dök upp i en källare på Portobello Road för 25 år sedan. »Den var dyr tyckte jag då, men den har gjort mig glad varenda dag sedan dess. Vad är inte det värt?«

Vi lever i en flod av föremål, både de vi har och de vi drömmer om, de vi tror vi måste ha. »Idealet är att folk bara äger saker de tycker om«, säger Johan som ett nutida eko av William Morris med sitt kända inredningstips: »Have nothing in your houses that you do not know to be useful, or believe to be beautiful.«

Det var 1880 och redan då flödade industrialismens masskultur. Citatet är svårt att leva upp till. Vi är nästan aldrig de idealiska människor vi vill vara, utan moln av drömmar och svagheter, vi berörs och vi tröttnar, samlar på bedårande småsaker, fyller skåp med sneakers, porslin och kultiga dataspel, medan vi önskar att vi vore smarta minimalister. Som antikhandlare befinner sig Johan Sjöström mitt i denna återbrukskultur av åtrå, självspegling och status. I 27 år har han arbetat med att köpa och sälja äldre föremål.

»Jag blir förälskad i något och då köper jag det. Det är roligt att vara en del av ett föremåls historia, fint att sakerna har haft ett liv före mig. Vissa saker vill jag inte äga eller har inte råd att äga, men min firma kan äga dem ett tag och sedan sälja dem. Många av de här sakerna kommer att överleva mig och mina barn och barnbarn.«

Handla är det bästa med jobbet

Det är en lugn förmiddag hemma, innan Johan beger sig till butiken Sjöström antik på Östermalm i Stockholm eller tar en sväng förbi sitt lager, packar en möbel och sänder den till Manhattan eller Hamburg. Kanske ett loppisbesök någonstans på vägen? Skåpbilen står beredd vid grindhålet. »Det roligaste med jobbet är att handla. Det är alltid föremålen som driver mig och ger adrenalinpåslaget. Jag köper grejor som jag kan stå för och faktiskt tycker om, inte bara för att det är en bra pris. Jag hoppas att kunderna känner likadant.«

Johans butik är både elegant och originell på ett sätt som är sällsynt i Sverige, med ett utbud som spänner från det nördiga till högklassiga möbler och föremål från den internationella modernismen. Med sitt utbud av högt och lågt, exotiskt och fantastiskt, dyrbart och obskyrt skulle affären kunna fungera utmärkt runt hörnet på en snofsig adress i London.

Samma sak här hemma i villan hos Johan där en urgammal härbretrappa från Hälsingland samsas utmärkt med en B&B Italia-soffa och en kanadensisk motorsåg från 1930-talet pratar med elegant italienskt glas. Mellan de olika föremålens världar uppstår en spänning, en speciell sjöströmsk ton.

Han är sakletare, släpar glatt in en jättelik arm av Michelangelos David från en konstakademi någonstans. Sätter in ett McDonald’s-M i ett barnrum. Johans värld innehåller just precis allt möjligt, som hos oss alla egentligen. Det gäller bara att våga och vilja visa det, inte vara så inredningsängslig.

Johan är uppväxt i Västerås. På sommarloven i en stuga i Hälsingland tog hans mamma med honom till auktioner och där vaknade intresset för gamla saker och att det är roligt att välja något annorlunda. »Jag gillar allmogegrejor, små skåp, rotskålar.«

Han flyttade hemifrån vid 17, sprang på loppisar och auktioner och köpte prylar, jobbade på en second hand- och möbelbutik i Västerås hamn. Stockholm lockade och där kom Johan in i antiksvängen, hjälpte till hos Hötorgs-Janne och hos Elisabet på Nordlings antik, en nu legendarisk butik, inrökt och proppfylld med saker. I dag är det tidiga 1990-talet med sina samlarmässor och veteranbilsmarknader och utan näthandel en försvunnen värld.

»Ja, att stå och köa med klappande hjärta utanför ishallen i Märsta och springa in och hoppas, det är så jag blev en handlare. Om jag inte hittade något till mig själv, köpte jag sådant jag kunde sälja och tjäna kanske 80 kronor på.«

Johan började samarbeta med Olle Sandberg på Gremeljen i Gamla stan, delade lokal och arbetstid och åren gick med ett ständigt flöde av kuriosa och antika föremål, en lång och intensiv utbildning. 2008 tog Johan steget över till egen butikslokal på Östermalm. »I augusti skrev jag kontrakt. I oktober kom Lehman-kraschen.« Han skrattar. »Jag fattar inte hur jag fick ihop det, men det gick.« Nu har han haft sin butik i 13 år.

Kunderna kommer till Sjöström antik för att hitta något speciellt till sina hem. Med sin långa erfarenhet är Johan en säker och pålitlig handlare. »Allt behöver inte vara wow-grejor, men det är kul med personliga saker.«

Underbart att se var föremål hamnar

Johan ser ett skifte i konsumtionen, att fler och fler sparar till något. Hans kunder kollar länge, funderar och investerar i bra saker och konversationspjäser. »Miljö- och hållbarhetsmässigt är det helt fantastiskt att tänka till mer på vad vi köper.« Om själva fyndet och sakerna är det viktigaste för honom, kommer upplevelsen när grejorna får nya hem på andra plats. »Det är underbart att se var föremålen hamnar och vad fint det oftast blir.«

Johan och hans dåvarande fru köpte villan 2005. »Det var första gången vi var i Segeltorp. Vi visste ingenting, men slog till.« Huset som byggdes till på sjuttiotalet ligger på en bergknalle, tomten går i vågor och avsatser, trappor vrider sig uppåt. Segeltorp är vildvuxet med gamla orörda villor, nya kataloghus, vilda och tråkiga hus, tätt och omväxlande.

»Det är inte så många snygga hus, men blandningen är rolig«, säger Johan och tittar ut över bakgårdens bergknalle med en härlig gammal ek. En ljuvlig tomt att leka på. »Tre barn växte upp här. Nu bor de på två ställen och kommer hit varannan vecka«, säger Johan Sjöström som har en befriande avspänd attityd till trädgården.

Fina bänkar kan ruttna, cyklar rostar i gräset, livet är större än att jaga perfektion i gräsmattor och planteringar. Det är så med hans sjöströmska stil: den yviga mixen och det fritt växta är det viktiga.

Få de senaste trenderna och nyheterna inom inredning i vårt nyhetsbrev – helt gratis!

Ja tack!

För mer information om hur vi behandlar din data se Aller Medias integritetspolicy.

Bekräfta din mejl

Vi har skickat ett mejl till din e-postadress.

Öppna mejlet och bekräfta din e-postadress så får du nyhetsbrevet inom kort.