Hemma hos Designern BRUNO MATHSSON i Värnamo
Sveriges mest ryktbare designer genom tiderna bodde supermodernt och sparsmakat. Vi fick gå på en unik visit i Värnamo.
Han var ensambarn, van vid service från mamma och bodde som vuxen i 20 år på pensionat, där han träffade sin fru. Men till slut blev det ett eget hus för herr och fru Bruno och Karin Mathsson. Ett funktionalistiskt manifest som det ofta blir när modernister bygger eget.
Bruno Mathssons (1907-1988) glashus som byggdes 1965 ligger i Värnamo, Brunos födelseort, staden där han bodde hela livet. Adressen är lite hemlig. Det är ett av få Mathssonhus som finns kvar i Sverige. Och det är sällan öppet för visningar.
Huset på hemlig destination
Elna Svenle är museichef för designmuseet i Värnamo, Vandolorum, och sitter som suppleant i Bruno Mathsson-fondens styrelse. Hon skickar en länk till adressen och ber mig att sedan kasta densamma direkt.
»Vi vill inte ha hit en massa folk«, säger Dan Thelander, som tillsammans med sin bror Bo driver företaget Bruno Mathsson International.
Huset öppnas någon gång om året för speciella tillfällen. Så det är med viss vördnad vi åker efter Dan Thelanders röda Mercedes genom den disiga novemberdimman, in på en liten avtagsväg, och så stannar vi framför ett väldigt oansenligt garage. En smal gång leder till den mycket diskreta ingången.
Dan låser upp och förmanar oss att ej använda toan, sedan går han igen. Vi är inne i en tidsmaskin som stannade någon gång 1988 när Bruno Mathsson dog. Hans fru Karin bodde kvar i några år till, men det som finns i huset påminner om sent 80-tal, spisen, den digitala väckarklockan och vinyl-skivorna.
Huset är så luftigt och lätt, och lite utkylt. Rakt fram kommer vi in i vardagsrummet med den fantastiska utsikten över sjön, där två av Mathssons ikoniska sadelgjord-stolar Pernilla (som fick namnet efter DN-journalisten Pernilla Tunberger) står på det smaragdgröna mosaikgolvet. Efter det stora vardagsrummet passerar vi matplatsen, kommer in i arbetsrummet och sedan sovrummet.
I mitten av huset ligger det lilla arbetsköket, öppet mot matplatsen och den lilla hallen på andra sidan. Bruno och Karin var inte särskilt roade av mat. Bruno var klen som barn och blev under 30-talet något av en friskvårds-fanatiker som åt råkost och kruskakli för jämnan. Till lunch gillade han att äta en enkel omelett, intygar designskribenten Hedvig Hedqvist som i unga år jobbade med honom och som skrivit flera böcker om nestorn.
Ljuset är mjölkigt av de vita fördragna gardinerna. Och taket i korrugerad plast förstärker känslan av växthus. Man undrar lite hur det är på sommaren. Nu är det kyligt, 16 grader inne och det vackra gröna mosaikgolvet som ligger överallt är svalt.
Bruno Mathssons genombrott
Inredningen andas återhållsam intellektualitet. Senare kommer Dan tillbaka och berättar att Bruno gärna sov i en utomhussäng, en slags katafalk. »Den var fordrat med plast och kunde stängas med ett blixtlås. Det fanns en varmvattenflaska i den för att hålla värmen. I den kunde han sova utomhus mellan mars och oktober.«
Ingenstans i huset känner man egentligen att man är inomhus. Utanför sovrummet ligger en liten uteplats omgärdat av enkla väggar. Friluftsmannen Bruno gillade tydligen att spatsera omkring naken för att lufta kroppen. Brunos modernistiska och funktionalistiska möbler fick ett stort genombrott efter en utställning på Röhsska designmuseet i Göteborg 1936. De ställdes också ut på världsutställningen Paris Expo 1937 och kom att resa därifrån till Museum of Modern Art i New York där de möblerade tillbyggnaden 1938.
Dans far, Henry Thelander, jobbade med Bruno sedan 40-talet. Bruno och hans fru Karin fick aldrig egna barn, så Dan och Bo, som mer eller mindre växte upp med Bruno Mathsson International, tog så småningom över företaget. På frågan om han var mycket i Villa Södrakull som barn svarar Dan: »Nej, det här huset var egentligen inte till för en massa sociala tillställningar. Det var till för de två.«
För Karin och Bruno och en mängd böcker och tidskrifter. Böckerna dominerar två hela väggar, en blandning av uppslagsverk och designlitteratur. Tidskrifter ligger i staplar. »Bruno gick bara i folkskolan, sedan lärde han sig det mesta själv, via tidningar, böcker och utställningar. Det var hans sätt att få input. Om man tänker sig Värnamo på 30-talet när han var ung, det fanns ju knappt telefon här. Att då utvecklas på det sättet han gjorde det var väldigt starkt. Han var udda. Ett udda multibegåvat barn.«
Den innovativa designern Bruno Mathsson
I huset finns en gipsskulptur som Bruno gjorde och olika oljemålningar av honom. Han spelade fiol. När han blev intresserad av glashusarkitektur ritade han hus. När det inte fanns en maskin som kunde böja armstöden ordentligt på hans pappas fabrik, så konstruerade han en egen. Han var nog envis som en gammal get.
Bruno Mathsson bodde som sagt hela livet i Värnamo, men reste till Japan och USA, och hade hus på Falsterbo och i Spanien. På sina resor i till USA träffade han alla de samtida stjärnorna.
»Bruno Mathsson är en del av det skandinaviska designarvet som lockade mig till Sverige för 25 år sedan. Jag beundrar både hans design och hans engagemang för att ta kontroll över sin egen produktion«, säger den brittiskfödde designern Chris Martin, en av grundarna till det tioåriga företaget Massproductions som i år fick det prestigefyllda Bruno Mathsson-priset. Priset delas ut varje år och räknas som Sveriges största designpris med en prissumma på 250 000 kronor.
I år blev det inte någon offentlig utdelning av årets pris på grund av rådande pandemi. Vandalorum presenterar i stället Chris Martin i en skissutställning med en tillhörande föreläsning och en liten film.
»Det som är så imponerande med Massproductions är att de också har kontroll över sin design och produktion, från ax till limpa, en inställning som även Bruno Mathsson delade«, säger Elna Svenle.
»Super Normal beskriver en kombination på två aspekter av design. Super, suveränt strålande. Normal, medvetet god, hållbar, funktionell form«, står det i motiveringen till priset i år. Priset har delats ut sedan 1984. Fonden instiftades alltså redan under Brunos livstid.
Bruno Mathsson strävade under hela sin karriär efter att skapa förutsättningar för ett bättre liv och var långt före sin tid när det gällde tankar om husarkitektur. I slutet av hans liv kom datorerna och han började genast fundera kring terminalbord. Om han hade levt i dag hade han säkert kommit med bra varianter av spelstolar, och tagit sig an problemet hemmakontoret med liv och lust.
Läs mer:
Unikt Bruno Mathsson-hus till salu –kika in