Hemma hos Kim Dolva – Köpenhamns Köksjesus

[factsbox]KIM DOLVA
Gör Finsnickare med bakgrund som gitarr­byggare och grafisk designer. Medgrundare och ägare till Københavns Møbelsnedkeri där han är designer och snickare.
Ålder 39.
Familj Frun Mette Bonavent som är inredningsstylist, illustratör och keramiker samt dottern Lucille, 11 år, och sonen Matthis, 5 år.
Bor 150 kvm stort hus i Humlebykvarteren i västra Köpenhamn. [/factsbox]

»Du kommer att ge mig en lärlingsplats och du kommer att göra det för din skull, inte min. Det är bra för din verksamhet att ha mig här.«

Kim Dolva var 19 år när han kaxigt försökte övertyga en gitarr­byggare att ta in honom som lärling. Bara någon vecka tidigare hade han kommit in i gitarrverkstaden med sin trasiga bas och förälskat sig i miljön. Doften av trä, hantverkarens yrkesstolthet, passion och känsla för detaljer, allt gav honom ett otroligt sug i magen. Så Kim gick dit nästa dag och bad om jobb. Tyvärr fick han höra att de inte tog emot några lärlingar. Men herr Dolva är inte den som tar ett nej för ett nej, utan han gick tillbaka och frågade igen. Det var när han var där för tredje gången som han tog mod till sig och drog till med ovannämnda replik.

»Varför skulle du vara bra för verksamheten?« muttrade gitarrbyggaren till svar. Vad skulle han säga? Hans mamma var smyckesdesigner men det räckte inte.

»Så jag sa att min pappa var fiolbyggare. Det var han inte, men han spelar i alla fall …«

Det fungerade. Först fick Kim prova i tre månader. Sedan förlängdes det till ett halvår, vidare till ett år, sedan två. De jobbade om nätterna för att få ro och inte störas av kunder. Och en av de där nätterna när de var på en stor utställning i USA och hade fått i sig lite för att fira så bekände han till slut sin lögn.

»Det vet jag gott«, sa gitarrmästaren, »när du kom in första gången så var det uppenbart att du aldrig hållit i ett verktyg.«

Efter fem år som gitarrbyggare följde en typ av sabbatsår där Kim sysslade med grafisk design – loggor, hemsidor och posters – innan han fortsatte på hantverksspåret, denna gång på en möbelsnickarutbildning. Även där hittade han en likasinnad med samma otroliga känsla för detaljer och finish, denna gång i Søren Jespersen. Killarna hade bra kemi och blev snabbt vänner och när den fyra och ett halvt år långa utbildningen började lida mot sitt slut kändes det naturligt att starta något tillsammans.

»Vi fick vårt första uppdrag under den sista terminen, vi skulle bygga interiören på en lyxbåt efter färdiga skisser.«

Uppdraget blev ett perfekt avstamp för deras samarbete och gav omedel­bart mersmak. Där och då bestämde de sig för att de inte bara ville bygga – de ville designa också. Ett riktigt beslut, eftersom Kims och Sørens företag, det omtalade Københavns Møbelsnedkeri, är vida känt för sina vackra träkök. In­led­ningsvis hittade de en gammal replokal i området Islands brygge, ett till viss del nybyggt bostadsoråde som kan liknas vid Västra hamnen i Malmö eller Hammarby sjöstad i Stockholm. I utkanten av denna hypermoderna stadsdel finns det en charmig, industrichic sliten gammal bakgård kvar, och i en av de gamla tegelbyggnaderna sitter Möbelsnickeriet.

»Vi vill stanna här, det känns som att en del av Möbelsnickeriets själ sitter i väggarna.« Verkstad och showroom befinner sig i två olika huskroppar. I ett av de angränsande husen finns en mekanisk verkstad. Här ser jobb­killarna ut som man tänker sig att fabriksarbetarna gjorde på 50-talet. »Det är härliga gubbar, de gör metallarbeten åt oss som beslag och skärmen på vår Københavnerlampen.«

Lampan är en av snickeriets egna produkter. Verksamheten är uppdelad i två delar. Dels byggs det platsbyggda kök, badrum och garderober, dels säljs det egendesignade möbler som stolar, bord, kommoder och olika typer av armaturer. »Vill du ha ett av våra kök så får du kanske vänta några månader, men en stol kommer nästa dag.« Kunderna kommer från hela världen, majoriteten självklart från Danmark, Sverige eller Norge. Nyligen utökades även verksamheten med butiken The shop of the new som ska sälja unika produkter med samma typ av hantverkskänsla och kvalitet som kännetecknar Möbelsnickeriet.

»När vi har gjort kök i olika delar av världen har vi hittat produkter som vi älskar och som vi vill ta med oss hem, det blir sortimentet i butiken.«  Vill man ha ett kök från Möbelsnickeriet kostar det cirka 350 000 kronor exklusive vitvaror. Många av kunderna är privatpersoner, men nyligen beställde den danske stjärnkocken Christian Puglisi en matsalsinredning till sin lyxkrog.

»Det är superkul, vi gör gärna stora projekt där vi får bygga hela miljön. Nyligen flög det in ett gäng schweizare, de var intresserade av att låta oss bygga om deras parlamentsbyggnad. Det är helt galet, vi är ju bara ett litet snickeri i Danmark. Man undrar hur de hittat oss.«

Sannolikt hittade schweizarna, liksom de flesta av Möbelsnickeriets kunder, köken genom något av de många inredningsreportage där deras produkter förekommer. Ett tag gick det så långt att folk till och med trodde att Kim var tillsammans med chefredaktören på ett danskt inrednings­magasin eftersom de förekom i nummer efter nummer. Men Kim bor ihop med sin fru Mette Bonavent, som i och för sig är inredningsstylist, i ett av Köpenhamns drömkvarter.

Deras eget kök är en riktig showpiece. Glöm skomakarens barn, det syns tydligt vem det är som bor här. Längs med husets baksida finns en bänk i marmor med en mässingsho och en gammaldags blandare. Under bänken är skåpen tillverkade i massiv rökt ek med handsnidade mässingsknoppar. Öppnar man luckorna döljer sig den ordningsamme köks­ägarens dröm. Här ligger inte bakverktygen och besticken huller om buller utan snyggt uppradade i olika fack som frästs ut ur det massiva träet. På motsatt sida från bänken finns en rad högskåp från golv till tak –  snickarglädje 2.0. Skåpdörrarna är även de i rökt ek, men sammansatta så att träets vackra ådringar speglas på var sin sida om mitten av luckan, en detalj som kännetecknar Möbelsnickeriet.

Att göra om köket var självklart. När Kim, Mette och barnen flyttade in i sitt hus i Humleby i Köpenhamns Vesterbro hade en familj med fem barn bott där i 25 år. »Det var helt gräsligt, allt var tvunget att bytas.« De renoverade i två månader och nu är det som ett helt nytt hus.

Man kan undra om det inte är svårt att välja vilket kök man ska ha när man faktiskt själv kan bygga vad som helst, när det inte finns några begränsningar?

»För mig har det aldrig varit ett problem för det är ju så att det inte bara finns en rätt lösning, bara ett perfekt kök. När jag har gjort kök i mina olika boenden så har jag aldrig ångrat mig i efterhand.«

Humleby är ett av Köpenhamns klassiska arbetarkvarter från slutet av 1800-talet, med charmiga tegelhus i engelsk stil.

Hit flyttade familjen för snart ett och ett halvt år sedan. Själva grunden är 50 kvadratmeter och huset har tre plan. På bottenvåningen finns kök med matplats samt vardagsrum, på det mellersta planet hittar man föräldrarnas sovrum och en lyxig walk-in closet och högst upp huserar barnen Lucille, 11 år, och Matthis, 5 år. Fonden är ljus med vita väggar och golv, men det känns inte kallt eftersom alla inslag av trä tillför värme. Inga onödiga prylar syns så långt ögat kan nå, det råder ett stort lugn i hemmet, som förstärks genom att mobiltelefonerna har egna små bon i ett jalusiskåp i hallen. Inuti skåpet finns hyllor för familjens telefoner som laddas när de ligger mot det vackra träet. Där ligger de och brummar sig varma av alla mess som kommer med förfrågningar om Kims unika kök.