I tid och rum hemma hos Mike och Conny Karlsson Lundgren
Fotografen Mike och konstnären Conny Karlsson Lundgren flyttar mellan sommarhuset i Skåne, boenden utomlands under perioder av arbete och en lägenhet på Östermalm, fylld med saker som följt med från projekt och resor.
Det finns platser där man kan få en känsla av att tiden plötsligt försvinner. Som om äldre lager av tid dröjer sig kvar – just där – och blandar sig med nuet. Utsikten från Mike och Conny Karlsson Lundgrens stora ateljéfönster på femte våningen består till stor del av den magnifika 1700-talskupolen på Hedvig Eleonora kyrka. Fyra gånger i timmen mäter kyrkklockorna ut dagen, en kvart i taget, för nutidens stockholmare liksom för dåtidens. Från gatan letar sig då och då ljudet av hästhovar upp till lägenheten. Hovstallet ligger bara något kvarter bort. På sommarhalvåret varvas det med småprat och glasklink från uteserveringarna nedanför.
»Den här gatan har ett väldigt mjukt stadsljud«, säger Conny.
»Det skulle lika gärna kunna vara för hundra år sedan.«
Å andra sidan, berättar han, spelade kyrkklockorna 1990-talshiten Sparvöga ett par gånger om dagen när Marie Fredriksson hade gått bort. Då var 1700-talet långt borta. Innan de flyttade in var Mike och Conny en aning bekymrade över närheten till klocktornet. Lite efterforskning visade att den stora klockan, ett danskt krigsbyte från 1600-talet, faktiskt var en av de största i Sverige. Men som alltid med regelbundet återkommande ljud slutar man höra dem efter ett tag.
Det är tidigt på eftermiddagen när vi slår oss ner kring bordet nedanför ateljéfönstret. Eddie, Mike och Connys mycket älskvärda hund, gör oss sällskap. En stark vårvintersol flödar in och lyser upp det vita rummet.
Varför och för vem den lilla lägenheten på översta våningen utsmyckats med detta underbara fönster är höljt i dunkel. Var det en konstnär som behövde dagsljuset för sitt arbete? Det enda Mike och Conny vet med säkerhet är att en violinist bodde här under en lång period.
Huset är byggt i mitten av 1800-talet och byggdes på med ett par våningar några decennier senare. På väg upp letade jag förgäves efter en hiss. När det stod klart att det skulle bli till att ta trapporna hittade jag ingen lysknapp heller. (Lysknappar till eleganta små vägglampor visade sig sitta på varje våning.) Förutom en entréhall består lägenheten av ett kök med en liten matplats, ett sovrum mot gården och ett kombinerat bibliotek och kontor som öppnar sig i ett ateljéliknande vardagsrum med högre takhöjd.
Mike är fotograf och jobbar huvudsakligen med inredning, design mat och porträtt. Conny är bildkonstnär och arbetar mycket med film, installationer och andra projekt, ofta nära institutioner.
De flyttade hit 2015. Tidigare bodde de i en större lägenhet på Kungsholmen, men när de köpte ett sommarhus som råkade bli större än de hade tänkt sig bestämde de sig för att byta till en mindre lägenhet i stället. De var egentligen inte intresserade av byten på Östermalm, men så blev det ändå. Fönstret spelade naturligtvis en roll i det.
»En vän som bodde intill Vitabergsparken hade ett fantastiskt jugendfönster som vette mot Sofia kyrka. När jag hälsade på vid ett tillfälle kände jag att jag skulle kunna bo mindre om det fanns en så vacker detalj som det där fönstret. Vi letade ju inte på Östermalm, men de tidigare hyresgästerna kontaktade oss och visade upp fönstret. Sedan bestämde vi oss ganska snabbt«, berättar Mike.
En fördel med ett mindre boende är att det skapar större frihet. Mike och Conny har bott på många olika ställen både i Sverige och utomlands och de reser en hel del. I höst åker de till New York och blir borta ett år. Conny har fått ett ateljéstipendium från Konstnärsnämnden.
»Det är bekvämt att ha en liten lägenhet mitt i stan. Det ryms inte så mycket saker. Den är lätt att lämna och lätt att låna ut«, säger Mike.
Conny nickar.
»När vi fick lägre bostadskostnad blev vi också friare. Som frilansar är vi inte lika beroende av att dra in mycket pengar längre«, säger han.
Det händer att Mike använder lägenheten som studio för att plåta stilleben. Conny har en liten arbetsplats i det kombinerade kontoret och biblioteket, som också får göra tjänst som dansgolv efter sena middagar med vänner. Vid sådana tillfällen har ateljéfönstrets fönsterbräda en praktisk bardiskhöjd. Praktiskt taget ett terrasshäng, som den tidigare hyresgästen sa.
När man flyttar mycket kan inredningsföremål få en viktig hemskapande betydelse. I stort sett allting runt omkring oss, möbler, böcker och konstobjekt, har följt Mike och Conny genom flera boenden. De köper inte särskilt mycket nytt, men Mike erkänner att han surfar runt en del på olika auktionssajter.
»Jag går egentligen i gång mer på byggnadsvårdsdetaljer numera«, säger han.
När de flyttar in på ett nytt ställe behöver böckerna och andra saker komma på plats för att det ska bli ett hem.
»Det är något fint med att se alla våra gamla saker i nya sammanhang«, säger Conny.
Många av föremålen i hyllan i biblioteket är minnesobjekt från installationer som han har gjort på olika ställen, som den lilla flaskan med sprit destillerad av »minnen« från ett kollektivt projekt som han deltog i under ett år i Holland.
»Vi har flyttat runt mycket och en flytt fungerar som en sorts redigering av det man har. Vissa saker försvinner. Andra saker blir man mer förtjust i därför att de fungerar i många sammanhang. Det tillkommer inte så mycket«, säger Mike.
För någon som arbetar med att belysa och plåta föremål hela dagarna kan det kännas skönt att komma hem till en avskalad miljö. Det där kommer och går.
»Jag kan vara väldigt sparsmakad här hemma men samtidigt har jag en väldig lust till objekt. Just nu har vi mycket utrustning och utställningsmaterial hemma och i en sådan här lägenhet med ateljékänsla fungerar det«, säger Mike.
De vita väggarna är en fin fond till samlingarna med bilder och böcker.
»Jag har alltid tyckt att det är tråkigt med vita väggar, förutom ifall ljuset är vackert och det finns intressanta arkitektoniska detaljer som här. Annars har jag strävat efter att färgsätta med mörka, matta färger«, säger Mike.
Bakom det vita vardagsrummet ligger sovrummet. Kontrasten kunde inte vara större. Mike har målat väggarna i en dunkel nyans från Farrow & Ball som heter French grey. I stället för taklandskap och öppen himmel vetter fönstret mot en lätt flagnad vägg på andra sidan en mörk innergård, ett trångt schakt med någon enstaka balkong på väg ner mot botten. Längst där nere i evig skugga har en obotlig optimist ställt ut några krukor med växter.
Väggarna, de mörka sängkläderna och jalusierna – allt här inne känns lugnt och vilsamt.
»Att vakna här inne och sedan gå ut i ljuset i vardagsrummet är som att gå ut rakt i dagen«, säger Mike. Det är lätt att förstå vad han menar.
När kaffet är urdrucket och Eddie visar tecken på att tröttna på vårt samtal har det blivit sent på eftermiddagen. Solen har börjat sjunka bakom Hedvig Eleonora och väggarna badar i glödande ljus, korsat av fönstrets perspektivförskjutna skuggor.
Där försvann den igen, tiden. 
MIKE OCH CONNY KARLSSON LUNDGREN
Ålder: 56 och 45 år.
Bor: Hyresrätt på Östermalm i Stockholm.
Gör: Mike är fotograf och Conny bildkonstnär.
Aktuella med: Mike fotograferar en bok med tolv internationella hem för ett brittiskt bokförlag. Conny arbetar med ett nytt verk i samarbete med Hasselbladsstiftelsen och Göteborgs konsthall.
Text Anders Bergmark
Foto Mike Karlsson Lundgren
LÄS MER:
Så blev nya Östermalms saluhall efter renoveringen – se bilderna!
Från London till Hornstull – kika in i arkitektparets färgstarka våning