Inredningsproffsets superlya i Lärkstan
Madeleine Asplund Klingstedt är inredaren och bloggaren som gick en liten omväg innan hon hittade till sitt numera självklara yrkesval. Vi hälsade på i lägenheten i Lärkstan.
Den som råkar blir bjuden på samma maskeradfest som inredaren och bloggaren Madeleine Asplund Klingstedt kan känna sig brädad.
Medans den vanlige gästen (läs undertecknad, som de facto hamnade på samma maskerad som Madeleine för något år sedan) försöker tackla ett krävande festtema som »frukt« med en liten druvklase i plast runt halsen är Madeleine all in. Hon är ett med kostymen, hon är själva vindruvsklasen i människostorlek, medels ett tjugotal lila specialballonger som draperas som en superklase runt henne själv. Skitsamma att det är bökigt att komma in i hissen. Är det fruktfest så är det.
Madeleine brukar också vara den som tar tag i en konversation runt en insomnad affärslunch eller livar upp andra lite segare tillställningar.
»När jag var liten ville jag bli journalist. Tills jag insåg att jag inte alls var så bra på att skriva. Det blev liksom inte intressant att läsa mina grejor.«
I stället läste hon en mängd utbildningar under ett par år, kurser i inredning och design i New York, juridik i Uppsala, och så småningom projektledarutbildningen på Berghs.
»Jag såg framför mig att jag till slut skulle hamna på en reklambyrå och jobba som AD. Många i min familj har gjort det, så det kändes naturligt. Mamma är konstnär, pappa driver eget och båda tillsammans driver en konferensgård.«
»Det var en jättekul utbildning, men jag var ju så avundsjuk på de som fick designa. Jag kände hela dagarna, nehej, jag vill inte vara den som bara håller ordning på allt, jag vill designa också. Jag frågade ofta designerna om man inte kunde få byta lite. Men det var då ingen som ville, tyvärr.«
Berghs var också väldigt krävande. Madeleine gick morgonpromenad klockan fem, var 20 timmar på skolan och tränade dessutom all ledig tid.
»Jag tyckte att det var kul fram till de sista två månaderna. Jag svimmade några gånger, hamnade på akuten och fick panikångest.«
Madeleine gick in i väggen och fick tänka om.
»För mig var det det värsta att jag inte fick prestera hela tiden. Sedan började jag lära om och då började jag mår bra på riktigt.«
Hon gick en design- och konstkurs på Folkuniversitet och sedan en treårig utbildning som heter Ekonomi teknik design, ett samarbete mellan Konstfack, KTH och Södertörn.
I slutet av utbildningen fick Madeleine förfrågan att inreda en restaurang, sedan fick hon ett till projekt och det började rulla på. »Efter ett år kände jag att jag lika gärna kunde starta ett eget bolag. Samtidigt sa en vän åt mig att jag borde starta ett inredningskonto på instagram, vilket också gav mig nya uppdrag.«
I dag har Madeleines konto Asplundklingstedtinterior 36 000 följare.
Tyckte du att det var lätt att få följare?
»Mycket lättare då, 2015, än nu. Nu är det jättestor skillnad, sedan algoritmen ändrades. Många säger att de mår dåligt av sociala medier men det beror nog på vad man väljer att följa. Om något är jobbigt i mitt liv så tycker jag att det är härligt att gå in på instagram och inspireras eller bara vila ögonen på något som är vackert.«
För en tid sedan var Madeleine omgiven av allvarliga sjukdomar i sin nära familj.
»När någon i ens omgivning blir sjuk kan man lätt känna, ’varför är inte jag läkare och kan hjälpa till på riktigt.’ Att i en sådan situation tänka ’nu ska jag välja en matta till en kund’ kan kännas lite märkligt. Om livet är jobbigt då kan det hjälpa mig att fokusera på en vacker matta.«
Hemma hos Madeleine Asplund Klingstedt
Hemma i hennes och sambons lägenhet i Lärkstan i Stockholm råder en inredares städade perfektionism. När jag påpekar avsaknaden av prylar, skrattar Madeleine.
»Jag är en sådan som behöver lugna ytor. Men du får inte öppna lådorna, då väller kaoset fram, haha.«
Hur hamnade ni i Lärkstaden?
»Jag och Johan har alltid velat bo här då vi älskar området och husen. Men det är sällan något kommer ut här, och det som kommer ut är på typ 500 kvadrat. Vi fick den här lägenheten till ett ok pris. Vi hade väldig tur.«
Madeleine skötte totalrenoveringen, där bland annat köket bytte plats och badrummet gjordes större, vid sidan av studierna. Det var så klart slitigt.
»I dag hade jag gjort en del saker annorlunda. Jag har blivit mer utav en perfektionist sedan jag har börjat jobba på heltid som inredare. Jag hade kanske brutit av med ett modernt kök i stället för det här klassiska. Men på det stora hela är jag väldigt nöjd.«
En milstolpe i Madeleines inredarliv blir hennes nya inredningsstudio som öppnar i slutet av oktober. »Att inreda och renovera ett eget kontor blir dels det ultimata visitkortet där jag kan visa upp vad jag kan och står för. Det blir också en plats där jag kan visa upp olika lösningar, färgsättningar och materialkombinationer på ett enkelt sätt för mina kunder.«
Inredningsstudion öppnar Madeleine tillsammans med kompisen Claes Dalén som även han jobbar som inredare.
»Vi har väldigt mycket gemensamt. Vi har samma jobb, en del liknande kunder och exakt samma smak. Claes och jag väljer ofta exakt samma material och kulörer. Om vi ska välja tre tyger utav hundrafemtio så väljer vi samma.«
Båda har var sitt nystartade varumärke, Claes sitt Livrest och Madeleine sitt märke Linearie, där hon har designat piedestaler, hyllor och småbord. Båda bloggar på Residence.
»Vi har väldigt kul ihop. För mig är det viktigt att personen är schysst.«
Att bygga ett gemensamt kontorsutrymme på 25 kvadratmeter är något av en utmaning.
»Vi fick kontoret precis i semestertider, på dagen. Det var en gammal tobaksbutik från 1800-talet på Östermalm, som ingen hade gjort något i sedan 60-talet. Först var det många som trodde att vi rev ut en originalinredning, så vi fick många arga kommentarer när vi började renovera. Men det gjorde vi faktiskt inte, inredningen bestod bara av spånskivor. Nu när vi börjar närma oss slutfinishen är det lite gladare miner på de förbipasserande, haha.«