[factsbox]Alexander Ekman
Ålder: 31 år.
Bakgrund: Utbildad vid Kungliga svenska balettskolan. Har dansat på Kungliga operan, och på Nederlands dans theater i Holland och hos Cullbergbaletten. Arbetat i New York. Sedan 2006 jobbar Alexander som koreograf och regissör. Senast aktuell på Oslos opera med Svansjön, på Kungliga baletten med Tyll och En midsommarnattsdröm.
Aktuell med: Nytt verk för operan i Dresden med premiär den 12 mars. Samt verket Cacti som just nu dansas i Slovenien, Australien, Nya Zealand och Kanada. [/factsbox]
För två år sedan blev Alexander Ekman inbjuden att sätta upp en pjäs, vilken som helst, på Oslos tämligen nybyggda operahus. Han började jobbet med att titta på den vackra, moderna salongen.
– Jag utgår alltid från rummet när jag ska närma mig ett verk. Där i Oslo blev jag imponerad av det vackra träet som fanns i salongen (ritad av norska Snøhetta f ö) och funderade på vad som skulle passa med det. Vatten, kom jag på. Här skulle det ju vara väldigt vackert med vatten. Och sedan funderade jag vidare, vilken pjäs eller opera eller balett innehåller vatten? Och det var givetvis Svansjön.
Ekmans Svansjön på Oslos opera innehöll således 6 000 liter vatten i en bassäng mitt på scenen. Det blev stor succé och uppsättningen visades i våras på SVT.
– På ett sätt är det lite lustigt att ingen tidigare kopplat den baletten till just vatten«, skrattar Alexander. »Första gången vi provade med vattnet var det ganska läskigt och rätt spänt. Många var rädda att ’nu går det åt helvete och allt går sönder här.
Att Oslooperan över huvud taget gick med på detta, hur kommer det sig, kan man undra? Jo, det är som så att Alexander kan välja och vraka bland operahusens anbud om att sätta upp och koreografera något hos just dem. Så om han vill ha 6 000 liter vatten på scenen så får han det. I våras satte han upp en egen En midsommarnattsdröm på Kungliga operan i Stockholm. Till att börja med slängde han ut hela Shakespeares pjäs och skrev ett eget verk kring den svenska midsommaren, där han delvis fyllde hela scenen med rätt rejält med hö, som de 42 dansarna rörde sig i … Just det, det blev förresten succé, det också.
Alexander har kallats för en koreograf med sinne för det visuella och jobbar mestadels som sin egen scenograf.
– Det fungerar inte för mig att någon annan gör scenografin. Mitt skapande börjar väldigt ofta med en bild som jag får i huvudet av hur det ska se ut. Kreativiteten kickstartar i det visuella, förklarar han.
Så det är ju inte utan en rejäl nyfikenhet som man kliver in hemma hos regissören som tycker att man alltid ska försöka att överraska publiken, annars kan den lika gärna stanna hemma. Och det märks även hemma hos honom, i tvåan på Södermalm, ett stenkast från Mariatorget i Stockholm. Men hemma gäller inte de stora dramatiska greppen. Och även om inredningen delvis har scenografiska drag så är den framför allt väldigt lugn och omfamnande, och har en väldigt harmonisk grundton. Det är på sätt och vis Alexanders första egna lägenhet och den där han hittade sin egen inredningsstil. Och här har han faktiskt samarbetat om inte med en scenograf så med kompisen och inredaren Carina Nildalen, som bland annat har gjort inredningen till Story hotel.
Rörligt: Alexander Ekman dansar loss
Alexanders dansarkarriär har under det senaste decenniet fört honom till både Den Haag i Nederländerna och New York.
– Där la jag 18 000 kronor i månaden på att bo på Lower East side, för att sedan aldrig vara hemma, det skulle jag ju inte göra om direkt. Bor man i New York, där man gör allt annat än att just bo, så ska man inte lägga alltför mycket pengar på lägenheter.
Efter Holland och New York kom en fas helt utan eget boende, och sedan köpte Alexander för två år sedan sekelskifteslyan vid Mariatorget.
– Jag vet nu hur viktigt det är att ha ett eget ställe där jag kan återhämta mig.
Lägenheten överraskar direkt genom att besökaren utan förvaring hamnar i ett übermysigt kök som för tankarna till Nederländerna eller Danmark, med en vägg där råputsen är framtagen, mycket grönska genom stora växter och en skön färgskala från lattebeige till grönt.
– Det tog ett tag innan jag och Carina hittade fram till detta. Hon har hjälpt mig otroligt mycket. Först ville jag bara göra hela köket coolt och svartvitt och då frågade hon mig: Vill du verkligen vara i det? Alltså skulle du vilja göra yoga där? Och då ramlade polletten ner. Sedan dess tänker jag att varje rum ska ha en lugn, skön stämning. Jag vill chilla och slappna av när jag kommer hem.
Helst gör han yoga i det generöst stora sovrummet, med sammetslent slipat trägolv och dubbla fotsida gardiner framför fönstren.
– Sovrummet tycker jag mest om här hemma. Men det krävdes en del trixande, först tyckte jag nämligen att det var för stort för att sova i. Jag behöver ha det beckmörkt, och gillar att sova i små utrymmen. Så fort det blir ljust vaknar jag. Vilket passar jättedåligt med svensk sommar …
Det är bara något år sedan som Alexander började meditera.
– Jag har alltid tagit mycket yogaklasser som dansare, men tröttnade på att inte riktigt knäcka koden, hur ska det här göras egentligen, alla instruktörer sa lite olika. Så jag åkte på en yogalärarutbildning en månad i Goa.
Det förändrade livet från grunden.
– Mediterandet har hjälpt mig otroligt mycket i mitt jobb. Hjärnan är en plats som nästan lever sitt eget liv, full med tankar som kommer och går. Genom meditationen tränar jag att vara närvarande i dagliga situationer. Jag har blivit mycket bättre på att bemöta människor i mitt jobb genom detta, att kunna ta emot svallande känslor som när alla är rädda för att 6 000 liter vatten ska rinna ut på scenen till exempel, då är det bra om man har mediterat innan.
I sitt sommarprogram, som sändes i augusti förra året, funderar Alexander på hur världen skulle se ut om alla skulle meditera.
– Varje dag! Jag gör det innan jag går upp, 20 minuter. Mitt bästa tips är att verkligen avsätta tid för det. Man ska inte vara för trött, och det hjälper om du ser det som träning, då får man bort flumstämpeln. Träning som också ska göras när du mår bra. Speciellt då! Men i början, i Goa, var det tortyr. Att sätta sig ner och meditera i 90 minuter, det var fruktansvärt.
Nu när vi hälsar på är han redan på väg att flytta från denna första lya och har nyss köpt nästa hem, en lite större drömlägenhet i Gamla stan.
– Det kändes som att jag var klar här och det var dags att prova något nytt. Jag tror att jag kommer att dra stilen lite mer åt det maskulina hållet där.
Han scrollar lite bland olika Pinterestbilder och visar en skinnsoffa, en patinerad Börge Mogensen som han just ropat in från en auktionssajt.
– Jag kommer nog att bygga inredningen runt den känslan. Titta, här i sovrummet ska jag ha ett badkar, det har jag alltid drömt om, det är kanske det där med vatten igen.
Text: Imke Janoschek
Foto: Andy Liffner
Styling: Thomas Lingsell