Bor man i Sverige och har för vana att lyssna på poddar så har man sannolikt vid något tillfälle lyssnat på antingen Alex & Sigges podd med Alex Schulman och Sigge Eklund eller Fredagspodden med Hannah Widell och Amanda Schulman. Har man dessutom gjort det sommartid så har man med all säkerhet hört talas om »bagarna« eller åtminstone om »bageriet«. Med detta menas Rute stenugnsbageri på norra Gotland och bagarna är alltså dess ägare Charlotta »Lotta« och David Zetterström.
De omnämns i poddarna som osedvanligt trevliga och med en säregen fingertoppskänsla för stil, mat och det goda livet i allmänhet. Liknande utsagor har även funnits att läsa om dem i tidigare tidningsreportage, ändå blir man lite förbluffad när man träffar dem – för paret Zetterström är verkligen exceptionellt lättsamma och energigivande. Dessutom har de en story som är lika delar inspirerande som romantisk.
Lotta och David träffades för 20 år sedan på konditoriet Gateau i Stockholm, hon extrajobbade i kassan, han bakade bröd i bageriet (som på den tiden låg under dansgolvet på Sturecompagniet). De blev superkära och flyttade ihop. Efter några år av ekonomistudier och jobb på bland annat en bank så bestämde de sig för att uppfylla drömmen om ett eget bageri. Med en belånad lägenhet, en stenugn och en anställd bagare startades Fabrique i en före detta tobaksbutik på 17 kvadratmeter.
Den första surdegen fick man av en kompis, och det är samma kultur som används ännu i dag. Succé. Det färskbakade brödet, de söta bullarna och de sådär lite franskromantiska inredningarna har gjort Fabrique till ett självklart val för helgfirande stockholmare och lattepäron, och i dag har de ett bageri på Södermalm och 17 butiker runt om i Stockholm. Deras idé är att allt ska vara genuint och att man ska kunna känna handen i allt, »ibland är det kanske hål i brödet, men då vet man också att det inte är maskinbakat.«
Även inredningen i butikerna är genuin och handplockad, faktiskt av paret själva som köpt stora delar av inredningen i Frankrike, bland annat på ön Île de Ré.
»Vi hade tur en gång när vi var där och hittade en helt fantastisk antikhandlare. Vi ville ha nästan allt de sålde och ägarinnan visade sig ha en farbror som erbjöd sig att köra hem allt för nästan inga pengar«, berättar Lotta som är den av de två som ansvarar för möblering och utsmyckning. David sköter själva utformningen av butikerna.
»Vi tror över huvud taget inte på kompromisser. Vi har olika uppgifter när det kommer till inredningen. Men det funkar alltid! Vi frågar inte varandra längs vägen, men det blir alltid ett resultat som vi båda gillar – vi har samma smak«, säger Lotta, och David fortsätter »Om jag skulle behöva fråga om varje liten grej skulle det inte vara något kul att göra något längre, och det skulle dessutom ta mycket längre tid.«
Denna »kompromisslösa« metod tillämpar de både på jobb och på fritid, och det verkar vara ett vinnande koncept. På bara tio år har Lotta och David som sagt startat 17 Fabriquebutiker i Stockholmsområdet, fyra i London och snart även en i New York. Och så Rute stenugnsbageri på Gotland då. Där är det inte bara det namnet som gör att det skiljer sig från de andra bagerierna och butikerna, utan Rute är semester för makarna Zetterström. Hit flyttar de varje sommar från skolavslutning till skolstart.
»När vår dotter var i tvåårsåldern började vi se oss om efter ett sommarställe och så berättade en kompis till David, som har kafferosteriet Johan & Nyström, att Rutebageriet var till salu. Vi hade varit där något år tidigare och tyckte väldigt mycket om det.« säger Lotta.
»Han som drev det innan är något av en förgrundsfigur inom bagarbusinessen, han bakar liksom på riktigt och han drev det inte helt olikt hur vi driver Fabrique. Det var inte tal om att byta namn, det är så inarbetat och här har både vi och gästerna en annan livsstil«, fortsätter David.
Med köpet kom inte bara ett bageri och kafé, det innefattade även en gammal kvarn med ett tillbyggt ekohus. Huset hade en USP som föll makarna Zetterström i smaken – eldstäder i plural. Varav en en stor spis i köket som värmer upp hela huset på bara två timmar. Så Gotlandssemestrande stockholmares vanliga problem när de besöker ön off season, att det tar hela helgen att värma upp, kunde strykas från listan. »Däremot kvarstår problemet med att man måste boka biljetter i tid. Vill man ut till valborg så måste man nästan boka biljetter runt nyår!«, säger David.
Det där med eld är faktiskt viktigt på riktigt för makarna, som berättar att de köpt alla sina lägenheter och hus baserat på eldstäderna. »Vi älskar verkligen eld, när andra oroar sig för att hinna till Systemet på fredag kväll så stressar vi över om vi kommer att hinna köpa ved«.
Huset har ovanligt många eldstäder samt två superstora öppna spisar, en på uteplatsen och en i det inglasade uterum som paret lät bygga för något år sedan.
Det har skett en hel del renoveringar på huset, även om Lotta och David gillade det som det var när de flyttade in. »Det är ett ekohus, och vi gillar eko, men med tre små barn och med tanke på att vi bor och jobbar härifrån hela sommarsäsongen så lät vi bygga ett nytt badrum med badkar, bastu, dusch och toalett. Sedan fanns det knappt något kök, och vi gillar att laga mat och kände väl att ett kylskåp behövdes – så vi byggde om även det.«
Tittar man sig omkring så ser man snabbt att det är ännu mer som har byggts till här. Uterummet är imponerande med sin stora pergola, den stora gjutna poolen, den vackra stensättningen och det stora inglasade uterummet med två våningar i tak. Det ser verkligen ut som ett semesterparadis.
»Det är platsen vi älskar. Här lever vi verkligen. Så även om vi gillade huset som det var så har vi tillfört en del saker för att få det som vi vill ha det.«
Inredningen består enligt David och Lotta av sådant som blivit över från tidigare flyttar. »Lantställen är mer tillåtande, så här har vi en salig blandning – gamla studentljusstakar, loppisfynd och förra sommaren köpte vi en massa böcker som har stått i någon annans bokhylla i 50 år«, säger Lotta och förklarar att hon vill att allt ska kännas tillgängligt här. Böcker, sällskapsspel och smågodis. Även om man inte använder dem så ska det alltid finnas nära till hands. Här ska man ta det lugnt, umgås och leva.
Dagarna börjar på bageriet. Här samlas familj och vänner. Man släntrar in när man vaknat och sitter sedan och äter färskt bröd och dricker kaffe efter kaffe. Runt 11 bestäms det var man ska äta lunch just den här dagen och var man ska grilla på kvällen. Blir det ingen grillkväll så ses man gärna på bageriet igen och äter en av de stenugnsbakade surdegspizzorna. Utflykter görs till bland annat Furillen, »vi brukar åka dit och bada, eller till Lergrav fiskerökeri. Vägen till dem båda är väldigt vacker, och det är ganska nära oss.« Ibland styr de i stället kosan till stenkusten på den östra sidan och tar med matsäck samt godbitar att grilla på kvällen medan de tittar på solnedgången. »Och det finns ett hemligt kalkstensbrott vid oss med helt turkost vatten.«
Visby ligger för långt bort, allra mest håller man sig till Rute där dagarna är oplanerade. Här är alla, möjligtvis inte bonden, avslappnade, även de anställda som oftast lånas in från Stockholmsbutikerna som har det lite lugnare under semestermånaderna. »De bor i anslutning till bageriet och vi kan höra dem sitta och grilla och dricka vin på kvällarna.« Hösttid döljer sig ännu en skatt i närheten i och med grannens tryffelhundar. »Det är av henne René Redzepi på Noma köper sin tryffel. Han har stått där i hennes kök och lagat mat. Vi köper den och har tryffel på allt från äggröran på morgonen till pastan på kvällen. Det är verkligen en upplevelse.«
I år har de dessutom en ny destination inom perfekt avstånd. Förra året fick David och Lotta nämligen köpa ladan på motsatt sida av sin älskade grusväg från bageriet sett. Där öppnar Davids bonusbror Robin Klang och hans partner Ejub Bicic en sommar-popup för sin inredningsbutik Perspective studio (läs mer om det på sidorna 60–68). »Vi älskar folk som är passionerade. Och de kan inredning. Så det blir perfekt – de inreder och vi, vi bakar bröd.«
Text Michelle Meadows
Styling Robin Klang
Foto Andy Liffner
Reportaget publicerades ursprungligen i Residence 6/2018.