Fyra olika marmorsorter – så ser de ut

Marmor betyder ”glänsande sten” och är en kalkbaserad stenart omtyckt för sina vackra ådringar, färgnyanser och det charmiga faktum att ingen sten är den andra lik. Alla som dekorerat ett rum med marmor vet att oavsett om man använder stenen sparsamt i detaljer som ett fat eller en ljusstake eller slår på stort, med marmor på väggar och golv, blir effekten en känsla av lyxig elegans. Och marmorn är inte bara vacker, vårdar man den rätt kan den få ett riktigt långt liv.

Men marmor väcker också andra känslor. Stenen är en ändlig resurs som inte nybildas i naturen, något som får många att tveka inför att köpa ny. I samband med renoveringar blir det allt vanligare att vårda hemmets befintliga marmor istället för att kasta ut den. Andra ser sig om efter begagnad marmor. En patinerad marmorköksbänk med spår av tidigare användare är inte bara vacker, den ligger helt i linje med tidens hållbarhetstänk.

Fyra populära marmorsorter

1. Italienska Carrarra

2. Nero Marquina

3. Kolmårdsmarmorn (Swedish Green på engelska)

4. Ekebergsmarmorn

Superkändisen bland marmorsorter är den italienska Carrara marmorn. Den har en ljusgrå eller vit grundfärg med ljusgråa ådringar och bryts i norra Italien.

Nero Marquina heter en populär spansk svart marmor med vita strimmor som passar bra på golv och väggar i badrum, eller i hallar och entréer.

Den svenska grönådriga Kolmårdsmarmorn (Swedish Green på engelska) är en av världens hårdaste stensorter och finns i nyanser från ljusgrön till grönsvart. Kolmårdsmarmor används mest inomhus eftersom den vittrar utomhus och återfinns i en rad kända byggnader bland annat Drottningholms slott, NK, Stockholms stadshus Parisoperan Opéra Garnier och Rockefeller Center i New York.

En annan inhemsk marmorsort är Ekebergsmarmorn som bryts i Glanshammar och är Närkes landskapssten. Med sina två miljarder år på nacken är den av de äldsta stensorterna som existerar. Ekebergsmarmorn finns i nyanserna ljus, natur, mörk och blå och är vanlig på fönsterbänkar, fasader och på golv och väggar i kök och badrum. Dramaten är klädd med Ekebergsmarmor liksom Folksamhuset vid Skanstull och Uppenbarelsekapellet på Skogskyrkogården.

Så ser du att det är äkta marmor

Marmor är ett levande material som varierar i färg, struktur och ådringar. Två kännetecken på att marmor är äkta är förekomsten av kalkspat och sandgropar. Kalkspat ser ut som krossade kristaller och härstammar från vattenådror i stenen där kalk från vattnet har stelnat. Sandgropar är små håligheter på ytan som är luftbubblor från när stenen bildades.

Så rengör du marmor

Gör det till en vana att rengöra marmor efter varje användning. För daglig rengöring räcker det med att använda såpa eller tvållösning och en fuktig duk. Regelbunden användning av såpa skyddar stenen och ger den lyster. Använd naturlig såpa som är fri från tillsatser.

Var noga med att torka bort spill direkt! Om en fettfläck hinner tränga djupt ned i stenen kan den vara svår att få bort. Spill från sura ämnen som juice, vinäger eller tomat kan orsaka frätning.

Var försiktigt vid rengöring så stenen inte skadas. Ett bra tips är att prova på liten yta först och att alltid arbeta utifrån och in.

Så får du bort fläckar på marmor

1. Sug upp fläcken med hushållspapper eller absorberande medel.

2. Använd lösning av vatten och diskmedel.

3. Använd pastametoden för djupa fläckar.

4. Ge marmorn nytt liv genom professionell omslipning.

Första åtgärd vid fläckar är att försöka suga upp fläcken med hushållspapper eller absorberande medel. Bearbeta sedan med fuktig duk och vatten. Använd därefter en lösning av vatten och diskmedel eller neutralt allrent. Används lösningsmedel så skölj med vatten och neutralt allrentefteråt.

Pastametoden kan användas för fläckar som sitter djupt. Fukta fläcken med lösningsmedel. Blanda ihop en pasta av lösningsmedel och ett absorberande pulver som krita, bentonitlera eller potatismjöl. Låt pastan torka, borsta sedan bort den och tvätta ytan med vatten. Upprepa behandlingen vid behov. Lösningsmedlet kan vara lacknafta, thinner/cellulosaförtunning, aceton eller blyfri motorbensin (95 oktan).

Undvik rengöringsmedel som innehåller glykolsyra, oxalsyra, ättiksprit, klorin, väteperoxid och kaustiksoda som kan skada marmorn.

Har man fått riktigt tuffa skador på en marmorskiva kan den få nytt liv genom professionell omslipning på ett stenhuggeri.

Källa: stenskivor.se och Sveriges Stenindustriförbund www.sten.se

Text: Maria Lindén