Martin Wendelbo: Bruna förklädet måste försvinna

Jag tror inte att det bara har att göra med färgskiftningen på höstlöven, det är något större än så på gång. Det är en brun trend under uppsegling, vare sig vi vill eller inte. Gudy Herder och Dagny Thurmann-Moe, två tungviktare inom färgvärlden befäster detta i sina inlägg. Det är naturligtvis inte deras fel. Jag har hittat syndabocken!

Det som för bara ett år sedan var en småcool och halvunik hipsterpryl, som endast var Ernst förunnat att uppenbara sig i, har nu blivit vardagsmat och mer frekvent förekommande än bananflugorna i mitt kök. Och uttjatat. Något helt galet och alldeles sanslöst uttjatat. Så till den milda grad att jag yrkar på att VD:n inte beviljas ansvarsfrihet på nästa bolagsstämma.

Den rådande bruna trendens fanbärare måste stiga åt sidan och låta rimligheten få en chans. Rimligheten, normaliteten och helt vanligt vett måste få komma till tals här.

Det bruna skinnförklädet blomstrade under Formex  i augusti och Gud nåde den bloggare som glömde att nämna eller fotografera dess framfart.

-Ja, men det gäller ju bara Formex, säger någon. Nej, nej, nej! Det gäller överallt. Hela tiden. Det gäller varenda butik från Smygehuks Shabby Chic & Allehanda till Haparandas Interior Design & Hojt. Däremellan har vi Åhléns, Rusta, Coop, Artilleriet, Grandpa, Jysk och IKEA. Alla har bruna skinnförkläde i sitt sortiment. I vissa fall är man inte så noga med just konceptet skinn och har därför bara ett brunt skynke med tveksamt ursprung som inte ens i barns vildaste fantasier kan kallas konstläder. Men brunt är det. Och tjockt.

Har ni någonsin varit på en riktig restaurang? Råkade ni då se vad kockarna hade på sig? Var det centimetertjock brun djurhud de hade på sig framför den 225 grader varma grillen precis bredvid den 170 grader kokande fritösen? Eller var det ett helt jävla vanligt förkläde i bomull? Ni vet svaret.  Jag behöver egentligen inte ens ställa frågan. Varför ser vi då detta bruna förkläde precis över allt? Vad där det vi vill uppnå med att tvångsmässigt gilla dessa överexponerade bitar av brun kohud?

Jag vet faktiskt inte. Jag vet bara att jag hellre brottas med mina bananflugor än att jag kränger på mig en brun magkaftan i tron om att jag är Ernst. Ljust och fräscht – kom tillbaka, allt är förlåtet!

Läs fler krönikor av Martin: 

Wendelbo: Du behöver inte en bebisteckning för att komma ihåg födseln

Wendelbo: Snälla ge mig normal tvål

Wendelbo: Sluta tjata om färgkoden!