Kika in i de smakfullt inredda radhusen i Norra Djurgårdsstaden
Arkitekten Ola Jonsson tar stadsradhus och trädgårdsfilosofi till Norra Djurgårdsstaden.
Radhus på Östermalm? Det låter som en anakronism, men faktum är att de redan omtalade husen som går under det gåtfulla namnet Zenhusen är just stadsradhus, ett unikt inslag för den framväxande stadsdelen. Ola Jonsson från arkitektkontoret C F Møller är arkitekten bakom bygget, och han menar att radhus inte borde vara ett så apart inslag i innerstaden som de faktiskt är:
»I jämförelse med London och New York har inte Stockholm den här typen av urbana radhus. I mitt perspektiv finns det många olika boendeformer som är intressanta för våra städer och bidrar med en positiv dynamik. Alla former är meningsfulla så länge arkitekturen samspelar med sin kontext. Att få till en mångfald av boendeformer tror jag är viktigt.«
Det är intill Husarviken i Norra Djurgårdsstaden som byggnadsfirman Erik Wallin byggt kvarteret Zenhusen med 18 stadsradhus, varav 9 etagelägenheter. Platsen, på gränsen till Nationalstadsparken och det gamla gasverksområdet, inspirerade både vad gäller material och design.
»I mötet med Nationalstadsparken valde vi ett material som var harmoniskt med ockrafärgerna som finns i naturen året runt. Fasadens cortenstål blev ett naturligt val eftersom det plockade upp tegelnyanserna från gasverksområdet. Den roströda plåten samspelar med träfasaderna och ramar in uteplatser och accentuerar byggnadens volym och vertikalitet«, säger Ola.
Hur har ni arbetat med kopplingen mellan interiör och utemiljö?
»Området har en tydlig karaktär. Vi ville bidra med en arkitektur som tog vara på platsen och hade en lika stark karaktär. Byggnadens komposition är ett resultat av vår ambition att väva samman bostadens interiör med miljöerna utanför, både rumsligt och i val av material – gedigna material som innefattar trä, stål, sten och betong«, säger Ola.
Och det är inte bara de slående fasaderna och den komplexa formen som har fått Djurgårdsflanörer att vända på huvudet. Det kryptiska namnet har även det väckt uppmärksamhet.
Zenhusen kanske för tankarna till österländsk mysticism snarare än till stålfasader och gasverk, men svaret är inte riktigt så flummigt som man skulle kunna tro. Konceptet är taget från de ursprungliga betydelserna av zen och människans relation till naturen:
»Från början kallade vi det för stadsradhusen eftersom det är de enda radhusen på Östermalm. Egentligen tyckte vi att det räckte, men vi insåg att ett av kärnvärdena var harmoni. Vi ville skapa lugna ramar i en intensiv stadsdel. Arbetsnamnet zen dök upp under en gemensam workshop med vårt team och Erik Wallin. Det passade bra som identitet för projektet.«
Tanken var att dra den rogivande miljön in i husen – och omvänt:
»Vi ville rama in yttermiljön så att den blev en del av innermiljön, och tvärtom. Vi ville ha en abstrakt fasad, skapa en form som tog in naturen och omgivningen. Därför har vi använt glaspartier i stället för fönster. Man kan inte bara se horisontellt, utan i flera vinklar. Fasadmaterialen är valda för att stå i flera generationer, där materialens uttryck påverkas över tid av platsens klimat och fasadernas orientering«, förklarar Ola.
Den framväxande stadsdelen Norra Djurgårdsstaden har målsättningen att vara i världsklass på miljöområdet och att vara anpassad till klimatförändringarna år 2030.
»Miljökraven var skarpa. Det gav oss möjligheten att fördjupa konceptet för husens samlade livscykelperspektiv och miljöpåverkan. Taken är därför täckta med växter, solceller och solpaneler. Vi har anpassat hushöjder och takutformning med grönytor för att ge plats åt fåglar och insekter som är en viktig del av det lokala ekosystemet. Vi har även samarbetat med landskapsarkitekten Ulf Nordfjell, som har gjort ett fantastiskt arbete med att förvalta idéerna vi hade om huset och dess integrerade landskap.«
C F Møller är ett internationellt arkitektkontor med avdelningar i Stockholm Aarhus, Köpenhamn, Oslo och London.
»Arkitektur är ett hantverk och det är genom teamets engagemang som projekten blir till verklighet. Byggnadsfirman Erik Wallin har ett unikt intresse för arkitektur och kvalité som varit avgörande för att genomföra projektet. Byggnadens skulpturala form är ett resultat av att vi tillsammans valde att tolka detaljplanen på ett kreativt sätt. Exempelvis stod det att det skulle vara fyra våningar, men det var inte specificerat att det första planet nödvändigtvis skulle vara på marken…«, säger Ola.
»Det är en utmaning att få med sig alla involverade, att de ska brinna för projektet lika mycket som vi gör. Om man ska skapa ett hus som utstrålar harmoni så är det ett måste att få med varenda en på alla beslut, även personen som drar kablarna till elen.«
Även om Ola Jonsson är märkbart stolt över de imponerande husen är det ändå en detalj som saknas.
»Vi har använt gedigna och hållbara material rätt igenom. Golven är i ask, entrén har skiffersten och landskapet är utfört med växter med hög kvalitet som passar med platsens klimat. Hade stommen dessutom varit i massivt trä hade det varit komplett. Både byggherre och arkitekt kämpade för detta, men massivt trä var inte tillgängligt vid den tidpunkten.«
Ola är en del av ett forskningsteam som utvecklar möjligheterna att bygga höga hus med stomme av massivt trä. Med allt fler träbyggnader transformeras nämligen städer från att producera koldioxid till att i stället lagra och fördröja koldioxidutsläpp. Han menar att om huset hade byggts i dag så hade stommen varit i korslimmat trä. Ola har åsikter och brinner för det han bygger.
»Att bygga attraktiva livsmiljöer är det jag drivs av, att berika staden för alla. Min drivkraft är att bygga hus som tar ansvar för projektets och materialens hela livscykelperspektiv. Jag vill utmana branschen att ta ansvar och prioritera förnybara och hållbara material. Att bygga resurseffektivt och med fokus på kvalitet är nödvändigt om vi ska nå de uppsatta miljömålen.«
Vad saknar du i Stockholm i dag?
»Jag vill att vi verkar för att få till en mångfald, och framför allt att vi får en levande och kreativ stad där inte allt ser likadant ut. Många andra städer är mer tillåtande med oväntade lösningar som ger plats åt fler. Flytta fokus från att sälja kvadratmetrar till att erbjuda kvalitet, variation och ramar för positiva möten. Nu finns det stadsradhus på Östermalm. Finns det andra former på andra platser i staden där olika boendeformer kan bidra till helheten? Det anser jag vara arkitektens roll: att inte fastna i en form. Formen och innehållet ska alltid vara resultatet av någonting.« 
Arkitekt Ola Jonsson
Associerad partner på det skandinaviska arkitektkontoret C F Møller, som bland annat har gjort sig omtalat genom forskning och utveckling av massivträkonstruktioner på höjden.
Förutom med Zenhusen är man också aktuell med nya Värtaterminalen, Biomedicum för Karolinska institutet, Alviks torn och Örnsro trästad.
C F Møller vann arkitekttävlingen för Zenhusen 2009 och sedan dess är det ett tiotal personer på kontoret som har varit aktiva i projektet.
Foto: Mikael Lundblad
Styling: Pamela Pomplitz
Husen har förmedlats via Alexander White/mäklare: Johan Lövgren.