Keramikern Ingrid Unsöld om hantverkets växande popularitet

1:14

Efter reklamen: Skapa kreativa rum – inspireras av träskulptörens ateljé

(1:14)

Det var när den tionde gästföreläsaren på raken proklamerade att man måste gifta sig rikt för att kunna överleva som keramiker som Ingrid Unsöld på riktigt fick kalla fötter. Medan föreläsaren framme vid katedern än en gång förklarade att detta var ett dött lopp så började hon ifrågasätta vad fasen hon hade gett sig in på. Hennes bana hade börjat hemma i Stockholm fyra år tidigare när hon efter gymnasiet sökt sig till Nyckelviksskolan och där förälskade sig i keramiken. Sedan hade Ingrid, som är av det handlingskraftiga slaget, flyttat ner till Malmö och läst på keramiklinjen på Östra Grevie folkhögskola och förkovrat sig i drejandet varje dag. Därefter hade hon korsat Öresund och var nu inne på sitt tredje år på den danska designhögskolan. Det var ändå ett ansenlig antal timmar och ett fett CSN-lån hon lagt på att bli keramikdesigner – vad skulle hon kunna göra i stället?

Stig Lindbergs mönster i ny tappning – inred med keramikplattor

Sabbatsår i New York

Medan hon funderade tog hon ett sabbatsår, åkte till New York och praktiserade på en produktdesignbyrå. Därefter ändrade hon inriktning den sista tiden på designhögskolan och tog examen i industridesign.

»Det var helt fel för mig på alla möjliga sätt men jag upptäckte i alla fall att jag hade ett intresse för rumslighet så valet föll på inredning.«

Så trots sitt stora intresse för keramik flyttade Ingrid hem till Stockholm och blev inredare på en byrå som inreder kontor. Hennes kreativa ådra och de kunskaper hon skaffat sig under sina utbildningar kom ändå väl till pass.

Keramiken var en hobby

Åren gick och keramiken var hennes hobby, inte hennes jobb. Men så kom mars 2020 och förändrade tillvaron för oss alla. Och kanske särskilt dem som jobbade med inredning av arbetsplatser...

»Jag tyckte att det var det perfekta tillfället för folk att renovera och uppdatera sina kontor – de var ju tomma! Men företagen tog det säkra före det osäkra. Ingen visste ju hur länge pandemin och alla restriktioner skulle fortsätta.«

Så inredningsjobben sinade. Men Ingrid blev inte ledsen över det utan hon tog tillfället i akt att faktiskt plocka upp den där tråden som hon släppt i Köpenhamn så många år tidigare – nu var det dags att faktiskt ge keramiken hundra procent av sitt fokus.

Verkstaden på Södermalm

Sedan tidigare hade hon en plats i en verkstad på Lundagatan på Södermalm och nu började hon skala upp produktionen rejält. Verkstaden, som hon delar med ett dussintal andra keramiker, har stora fönster mot den charmiga gatan och en hel del personer tittar nyfiket in när de går förbi.

»Jag tror att den växande fascinationen för keramik kommer från det faktum att de flesta av oss har så abstrakta jobb i dag. I slutet av en arbetsdag syns det inte vad man har gjort, för det man har producerat är en massa mejl och möten. Vi vill nog alla känna att vi skapar något«, svarar Ingrid på frågan om varför intresset för keramik vuxit så kraftigt de senaste åren.

»När jag jobbar med leran så har kroppen, händerna och materialet ett samarbete som till viss del kringgår hjärnan. Det är en fysiskt krävande men mentalt vilsam skapandeprocess som får mig att vara ett med stunden och med materialet.«

Konstnärlig enkelhet hemma hos Jaume och Adriana på Mallorca

SVTs nya satsning 'Dreja – en kärlekshistoria'

Dagen till ära har Ingrid faktiskt redan hunnit vara med i SVTs nya satsning Dreja – en kärlekshistoria där man får följa journalisten Ika Johannesson som intervjuar svenska och internationella keramiker om deras arbete. Att man satsar på ett sådant program är ett tydligt tecken på hur intresset för keramik och drejning har skenat de senaste åren.

Några av dem som kikade in i verkstadens displayfönster sedan Ingrid börjat ställa fram sina objekt var Luise Vindahl och David Frenkiel som driver den populära bloggen Green kitchen stories. De föll för hennes fat och köpte med sig ett gäng hem. Tack vare en Instagramtagg växte hennes följarskara därefter och fler fick upp ögonen för Ingrid, bland annat ramenkocken Tove Nilsson och senare även krögaren Hedda Spendrup som beställde tallrikar och fat till det nya bryggeriet och restaurangen Omaka. Till Omaka designade Ingrid tallrikar och fat i naturtoner med tryck från den malt som används i bryggeriprocessen. »Vi ville binda ihop bryggeriet och restaurangen via porslinet.«

Utställningen hos Gubi

Man skulle kunna säga att det rullat på ända sedan början. Förutom de många direktkunderna via nätet och Instagram samt restaurangerna så fick Ingrid även möjlighet att ställa ut i inredningsproducenten Gubis showroom i samband med Stockholms möbelmässa i februari. »Jag hade länge funderat på att göra dekortallrikar som man hänger på väggen, ni vet sådana som mormor hade, fintallrikarna som vi aldrig fick äta på. Utställningen hos Gubi gav mig ett perfekt tillfälle att testa den idén.« Utställningen står fortfarande kvar och funkar nu även som Ingrids popup-showroom.

70-talets barnprogram inspirerar Ingrid

Ingrid blir inspirerad av allt från arkitektur till barnprogram via natur och populärkultur. Hennes egen stil kan uppfattas ha två sidor. Den ena sidan med glada poppiga färger, bulliga former och glansiga glasyrer där inspirationen kommer ofta från 70-talets barnprogram: Barbapappa, Fem myror är fler än fyra elefanter med flera. Den andra är mer arkitektoniskt stram, taktil och jordnära. Många associerar den med det japanska formspråket. Ett exempel är de räfflade faten i beige och brunt som blivit något av Ingrids signum. Just nu drömmer hon om att få till ett samarbete med en konditor eller glassmakare.

»Drömmen hade varit att designa faten till Nobelmiddagens dessert!« Det går bevisligen att försörja sig som keramiker, vare sig man gifter sig rikt eller ej. Men vad gör det när man ständigt längtar till verkstaden? »De dagar jag måste arbeta med administration kryper det i fingrarna av längtan till leran.«