Jag heter Oskar Thöringer, jag är 37 år gammal och spelar Magnus i Tunnelbållinjen.
Det känns otroligt bra att Tunnelbållinjen har blivit så välmottagen.
Det är svårt att greppa, men det är en fantastisk känsla.
Initialt handlar polisyrket mycket om att kontrollera en situation.
Att äga ett rum. Sen får man alltid laga efter läger på vad man möter.
Jag är uppväxt i Lund, där jag har gått hela min skolgång.
Jag flyttade när jag var fyra från Södertälje.
Sen har jag tillgång till den lite grövre skånskan som Magnus pratar i Tunnelbållinjen.
Utmaningen är att, som man presenterade i början, han är bufflig.
Han har definitivt rasistiska undertoner i sitt agerande.
Så som han ser på världen och den staden han arbetar och lever i.
Att hitta den där balansen. Att kunna sympatisera med honom.
Varför känner han så här? Varför är han så här kantig och cynisk nästan?
Jag har inget varghuvud här på underarmen. Det är vanliga gluggisar.
Inte vanliga gluggisar, men någon speciell gluggis.
Det blev vi inte kära i varandra. Jag är i en lyckligt gift. Snart trebarns far.
Hon är väldigt intelligent och en lyssnande skådespelare som gör det lätt för henne att jobba med denna.
En kort scen som jag drömmer till minnes nu är när det är en ung kille som har hängt sig på sitt rum.
Då ska man ha med sig att det här möter ju polisen. Liknande saker varje dag.
Men att det sätter sig. Även om vi låtsas så går vi in med det som att det är på riktigt.
Då lurar man kroppen och man hamnar i någon slags chocktillstånd nästan efteråt.
Vi pratar en del. Vi skådespelare har nästan daglig kontakt i det här.
Vi har fått önskemål och tankar om vart våra roller ska ta vägen.
Det ska bli väldigt spännande att läsa vilket vi ska få göra ganska snart.
Inspelningen drar igång först till hösten.
Jag spelar ingenting just nu men jag håller på att förbereda mig för en långfilm som jag ska spela in i maj, juni.
Här i Stockholm och Göteborg.
Som ska bli väldigt kul att göra.
Sen ska jag vara föräldraledig. Så mycket som jag kan innan säsong två drar igång.