Residence Stora Formpris/ Årets formgivare: David Ericsson
Juryns motivering: »För ambitionen och förmågan att hitta det perfekta uttrycket för till synes vilket material som helst.«
Ett maniskt görande. Årets formgivare tycks kunna hitta det perfekta uttrycket för vilket material som helst. De senaste åren har David Ericsson uppmärksammats för genomarbetade trämöbler för tillverkare som Gemla, Gärsnäs, Atelier Sandemar och förra årets spännande nykomling Verk, som producerar i Sverige av enbart svenska material. Alltid i tekniker och gestaltning valda för det aktuella materialet.
I samband med Designveckan i februari visar han möbler och andra föremål i glas tillsammans med Daniel Enoksson i en utställning på Designgalleriet. Glasobjekten är gjutna och blåsta på Målerås glasbruk under det gångna året.
Trä är ett av de mest intressanta materialen
»Jag tycker att trä är ett av de mest intressanta materialen. Men trä är ju ett stort område, alla träslag har sina identiteter och utgångspunkter och styrkor. En trästol är en sak, men att göra en stol i bok är någonting annat. Jag älskar att få utgå från ett visst träslag. Samtidigt vill jag göra andra saker också, som det här glasprojektet. Glas är ju ett material som beter sig helt annorlunda«, säger David Ericsson.
Fjolåret var minst sagt hektiskt. Förutom glasprojektet har han gjort utställningen Fel konstruktion på rätt plats med 20 sittobjekt på Malmstensskolan, utvecklat befintliga och tagit fram nya möbler för Verk och Atelier Sandemar samt gjort utemöbler för den nya tillverkaren Bebo Objects som skulle lanserats i samband med Stockholm Furniture & Light Fair.
Han deltar också i utställningen Talking to Åke om formgivaren Åke Axelsson på Sven-Harrys konstmuseum som öppnar i början av februari.
Trästol i massivträ
»Jag har för avsikt att göra en trästol i massivträ. I min värld är det en pinnstol men den kanske inte ser ut som en pinnstol. Jag kallar den för Babs, Min mamma heter Inger Barbro Birgitta men kallas för Babs. Hon gillar det inte men jag har har alltid tyckt att det varit ett bra namn. Det är en stol till henne som jag hoppas hon ska gilla. Och så gör jag ett litet bord till som heter Bibbi.«
Han beskriver sitt arbete som ett nästan maniskt görande. Att göra och göra om, pröva och pröva på nytt. Att inte nöja sig. Och att det ändå är en ganska liten del av allt han gör som faktiskt resulterar i färdiga produkter.
När det gäller producenter så önskar han ibland att de skulle våga spänna bågen lite mer.
»Historiskt så pratar man om design i termer av problem som ska lösas. Men vi håller på med möbler som har gjorts i 5 000 år. Det handlar inte så mycket om problem som om möjligheter. Som konstnär ser jag design som ett verktyg för möjliggörande snarare än problemlösande.«
David Ericsson i färd med att bedöma ett nytt verk för Målerås glasbruk, samarbetet Raw industry tillsammans med Daniel Enoksson.
