Sommarhuset i skärgården – högt över havet
Specialritade lösningar, välbevarade vintagemöbler och utvald konst – sommarboendet i Stockholms skärgård är en lugn hamn för konstnären Erika Kangas.
För snart 13 år sedan började jakten på ett skärgårdsboende för Erika Kangas och hennes familj. En plats där de skulle kunna tillbringa sommarhalvåret, leva skärgårdsliv och ha plats att leva ut sina byggdrömmar över tid – där resvägen från stan inte var längre än en timme. De fick rådet att titta på minst 15 ställen, för att skapa egna referensramar och sätta sig in i vad de egentligen var ute efter. De hann till tio innan de återvände till det allra första, huset på skärgårdsön strax öster om Stockholm.
»Det var som att vi tog hela varvet runt och ändå kom tillbaka till samma ställe som vi börjat på. Ärligt talat hade jag svårt att se potentialen då, men min man såg någonting som jag inte såg och övertalade mig att det skulle bli magiskt. I dag är jag väldigt glad att han gjorde det, men man skulle inte känna igen sig om man visste hur det såg ut då«, förklarar Erika och ler.
En skärgårdspärla till sommarhus
Utöver den sällsynta kombinationen av stadsnära läge och ostörd skärgårdskänsla var byggnadernas placering särskilt tilltalande. I stället för att gravitera mot vattnet låg huskropparna indragna i terrängen, gåtfullt tillbakalutade in i den lummiga vegetationen och blev på så vis mindre uppenbara från sjösidan. Nu har familjen polerat på sin skärgårdspärla i 13 år, det enda som egentligen finns kvar av fastigheten de köpte är själva husgrunden, ytterväggarna och taket av huvudbyggnaden. Allt annat är tillbyggt, återbyggt eller renoverat. De kringliggande trädäcken, bryggorna och småhusen – som gästhus och bastu – har tillkommit som nya element, bit för bit under åren. Men den gröna slamfärgen är fortfarande densamma nu som då och knyter an till den karga miljön. Familjen flyttar ut i april och stannar ofta till slutet av september. Men huset är rustat för året runt-boende och aluminiumbåten ligger i oavsett årstid, den är nödvändig för att ens kunna ta sig hit. »Det är klart att det kan vara lite meckigt att bo på en ö som är så här pass svårtillgänglig, men samtidigt är det en väldigt skön känsla att befinna sig så långt borta från allt. Framför allt eftersom det är så geografiskt nära vårt liv i stan.«
En vanlig sommardag börjar med frukost på framsidan av huset, där solen går upp, och fortsätter långsamt utan distraktioner. Allt eftersom dagen går rör de sig runt huset. Med knappt några grannar inom synhåll och en väl tilltagen tomt på 6 000 kvadratmeter kretsar dagarna mest kring bad och matlagning. Lagom till kvällningen lyser solen upp de stora trädäcken, sociala ytor som gör det enkelt att bjuda in gäster och laga mat till många. Två favoritsysslor som familjen gärna ägnar sig åt, traditionsenliga midsommarfiranden och kräftskivor är självskrivna hållpunkter.
Hållbara material och återbruk
Insidan av familjens sommarhem är lika skräddarsydd som utsidan, så gott som alla inredningslösningar har specialritats för de olika husen och byggts därefter. Materialen är hållbara och man återbrukar mycket restprodukter från Erikas makes olika byggprojekt. Materialkänslan är genuin och kvalitet genomsyrar såväl inredning som möblemang. »Vi är båda två väldigt specifika och handplockar varenda liten grej. Saker vi hittar på Myrorna har samma dignitet som designklassiker, med den gemensamma nämnaren att vi bara väljer det vi verkligen gillar.«
I vardagsrummet står två klassiska fåtöljer av Hans Wegner, som Erikas man hittade på Blocket. Även om de inte såg så mycket ut för världen uppfyllde de på något vis samma potential som huset i sig – nedsliten raritet med stor potential. Efter en grundlig och kostsam renovering av sadelgjordssitsar och klädslar, slipning och oljning av den svarttonade eken återfick de still slut sin forna glans. Hos en ägare som dagligen värdesätter deras patina och ultimata vintage-känsla.
»Det här är ett slags ek som inte finns att få tag på längre och det skapar en helt unik känsla i möblerna, en konst som danskarna var otroligt bra på under den här tidsepoken. Arbetet bakom varenda liten detalj är värt att bevara alla gånger.«
På väggarna i det stora rummet hänger verk av Einar Julin, John Scarisbrick och favoriten Jesper Waldersten – som även tillbringat en del tid i huset på ön. Men under flera år var väggarna tomma, eftersom fönstren ut mot den karga skärgårdsnaturen kändes som föränderliga tavlor i sig. De vindpinade men ändå grönskande omgivningarna har fått sätta tonen för livet både inne och ute. Efter att i olika omgångar ha försökt tillföra blomstrande planteringar runt husen har Erika landat i att öns vildvuxna råhet och livskraftiga flora är vackrast som de är.
»När man kommer ut hit är det som att en stor utandning går genom hela kroppen, man slappnar av nästan omedelbart. Det är enda stället där jag alltid sover bra och där jag kan vara nöjd med att göra ingenting. I början av sommaren tänker jag att jag ska hinna med en massa saker, men sedan kan dagarna gå åt till att bara läsa en bok eller sitta och titta ut över vattnet. Det är känslan av ett paradis.«
Erika Kangas
Ålder 52 år.
Bor Under sommarhalvåret i Stockholms östra skärgård tillsammans med maken, dottern Selma och svärdottern Channa.
Gör Konstnär och pedagog.
