Charmig funkispärla i söderort – hemma hos Diorama interior
ClaesMikael Svensson och Alexander Brasch hittade hem i punkthusen vid Gullmarsplan – där de blåser nytt liv i funktionalismens värdegrund.
I den svenska funktionalismen komponerades hus utifrån geometriska volymer, man byggde och byggde med kuber och cylindrar. Klädde dem i släta fasader, frikostiga fönsterpartier och plana tak utan språng. Att se skönheten i det praktiska var 1930-talets melodi och livsstilen som följde med den präglade även de första punkthusen som uppfördes i Johanneshov år 1939–1940. I ett av dem bor nu ClaesMikael Svensson och Alexander Brasch, som också gjort sitt yttersta för att återinställa funktionalismens värden i den eftertraktade fyrarummaren.
»Vi har alltid känt oss hemma i söderort och bott runt på många olika adresser här genom åren, till stor del för att vi uppskattar områdets formgivning. Med funkisstilen och den bevarade stadsmiljön i relation till naturen, ett slags modernistisk approach som möter tallskog och anlagda parker – det är en miljö som vi båda två uppskattar och dras till«, förklarar Alexander.
Smart arkitektur
Parets lägenhet vetter ut mot Grynkvarnsparken, en lummigt avskild och väl anlagd funkispark. Alltså motsatsen till vad de flesta föreställer sig när linjetrafikens knutpunkt Gullmarsplan kommer på tal. Men fortfarande nära till grönskande Årsta och Enskedes idylliska småstadskänsla, samtidigt som Södermalm väntar på andra sidan bron. »Det är något särskilt med de här lägenheternas planering. Barnrikehusen och punkthusen som byggdes under 1930- och 1940-talen har ett genomgående ljusinsläpp som skapar en särskild trevnad. Även om lägenheterna är väldigt kompakta och har mycket som ska rymmas på varje kvadratmeter så är det så otroligt välplanerat. Det är smart arkitektur från början«, säger ClaesMikael.
Med sitt läge strax söder om huvudstadens tullar är de här kvarteren vid Gullmarsplan i stort sett en intakt funkismiljö än i dag. Just de höga punkthusen är signifikanta landmärken för Stockholms stadsutveckling under första halvan av 1900-talet. Då fanns regelverk som sa att ett nytt höghus inte fick vara högre än sju våningar – de allra första punkthusen på Etsarvägen 1, 2 och 4, som uppfördes i början av 1940-talet, byggdes så stora som reglerna tillät.
ClaesMikael Svensson och Alexander Brasch
Ålder: 37 år respektive 39 år.
Gör: ClaesMikael är senior creative och inredningsarkitekt. Alexander är head of design menswear på Gant. Tillsammans driver de Diorama Interior, @dioramainterior på Instagram.
»Det började med att vi tittade på Etsarvägen 1, som byggdes 1939, eftersom det var ett så pass tidigt uppfört punkthus. Insidan av huset var väldigt fint bevarad och hade många originaldetaljer kvar, det gjorde att vi fastnade för just den här typen av hus. Men sedan blev det att vi köpte en lägenhet i huset på Etsarvägen 2, där vi kunde se att det fanns fantastiska detaljer att lyfta fram – även om de gömde sig under all 90-talsrenovering«, säger ClaesMikael.
Lägenheten har gått i arv
Punkthuset på Etsarvägen 2 var en av de första brf-byggnaderna som uppfördes av HSB, mer specifikt för personal på HSB:s huvudkontor – som fick möjlighet att köpa lägenheter till förmånliga priser på 1940-talet. Alexander och ClaesMikael köpte sin lägenhet av ett barnbarn till lägenhetens första ägare. »Många av lägenheterna har stannat i samma familj i generationer, det skapar en familjär och trygg stämning som verkligen återspeglas i huset. Folk som bor här känner varandra och månar om att det ska vara ett bra ställe att bo på«, säger Alexander.
Det var kanske inte en färdigpolerad funkispärla, men på Etsarvägen 2 såg Alexander och ClaesMikael stor potential. Här fanns möjlighet att inte bara plocka fram utan förädla funkisoriginalet.
»Rent generellt ville vi givetvis ha tidseran och det ursprungliga byggåret som fast utgångspunkt. Var tid har sin stil och när det gällde den här lägenheten dök vi med huvudet före ner i funktionalism och modernism, de strikta formspråken och detaljerna som finns där. Även om mycket av originaldetaljerna var borttagna så handlade det om att jobba fram dem igen, på ett trovärdigt sätt«, säger Alexander.
ClaesMikael jobbar som inredningsarkitekt och för honom var det lägenhetens ljusinsläpp och planlösning som var den avgörande faktorn – förutsättningarna att få plats med ett hemmakontor samtidigt som man kunde fördela om kökets och hallens yta. »Vi såg direkt hur vi kunde göra en bättre planering av köket och hallen. Just hallen upptog en oproportionerligt stor yta och genom att aktivera den kunde vi enkelt få in köket på en naturlig plats. Samtidigt som vi hade plats för ett matrum, som också kändes viktigt i en funkislägenhet från den här tiden«, berättar ClaesMikael.
Det största ingreppet var alltså att flytta köket och sedan sätta in glaspartier mellan vardagsrum och matrum, för att låta ljuset flöda och skapa en öppnare känsla i planlösningen. På så vis skapades en tydligare passage genom lägenheten, som nu gör att rummen flyter ihop i stället för att hållas avskilda.
»Att lyfta fram de runda funkisformerna var också en stor del av renoveringsprojektet, i passagen som går från hallen och köket in till vardagsrummet har vi fokuserat på att skulptera upp de ursprungliga pelarformerna och runda hörnen«, förklarar ClaesMikael.
En samtida tolkning av funkis-bonanza
En annan detalj som tar lägenheten tillbaka till dess rötter är att man återställt originalgolven – från linoleum till kolmårdsmarmor. För att komma så nära originalet som bara möjligt mätte paret marmorplattorna i trapphuset, för att försäkra sig om att klä sin egen hall i rätt dimensioner. De har även tagit vara på skåpdörrarna i köket, furu som laserats för att efterlikna tidsenlig teak. ClaesMikael har själv ritat köket och sedan tagit hjälp av en sällsynt detaljfokuserad finsnickerifirma, ett dynamiskt samarbete som gjort köket till en av lägenhetens självklara höjdpunkter. »Köket var en anledning att plocka fram ännu mer teak i lägenheten och där har finsnickarna verkligen varit behjälpliga. Genom samarbetet med dem har vi kunnat lösa både praktiska och estetiska utmaningar, från ritbordet till färdigmonterat kök. Jag skulle säga att resultatet är en samtida tolkning av funkis-bonanza«, säger ClaesMikael.
»Vi hade inte behov av ett enormt kök med en massa sociala funktioner, utan ville göra något mindre som var funktionellt för oss. Med det sagt så är vi väldigt sociala och har ofta folk över på middag, men för oss ska köket vara ett praktiskt ställe för att laga mat som man sedan tar med in i matsalen. Där utspelar sig det sociala, kring ett stort och härligt matbord. På tryggt avstånd från köksstöket. Just nu känns det som att kök nästan är mer av en populär inredningsdetalj än en funktion«, förklarar Alexander.
För att ytterligare framhäva lägenhetens naturliga ljus och har man valt att måla väggarna i kalkfärg, som reflekterar ljus och skuggor. En varm grå i hallen, en kallare grå i matrummet och kontoret har fått en än varmare nyans än hallen och i sovrummet väntar en djup skogsgrön ton. »Kalkfärgen ger liv och skapar ett måleriskt motiv både på väggar och tak, där vi har sett till att måla in allt i samma kulör för att skapa ett dramatiskt skuggspel.«
Paret brinner uppenbarligen för husets ursprungliga arkitektur och inredning, och skulle nog gärna backa bandet på en del av de »moderniseringsprojekt« som utförts i fastigheten under tidigare år, där originaldetaljer raskt ersatts av moderna lösningar, hellre än att genomföra de renoveringar som kommer med byggårets tidsenliga kvalitetsmaterial. Nu hoppas de kunna hjälpa till att ta vara på så mycket som möjligt av det original som finns kvar. »Ett av våra stora gemensamma intressen är att prata om inredning, estetik och färg.«, säger ClaesMikael.
Ville respektera hemmets ursprung och historia
»Det är viktigt för oss att vårt hem ska respektera sitt ursprung och sin historia, samtidigt som det ska kännas personligt. Rent estetiskt har vi en rustik och opolerad approach och det kan man nog se både i stort och smått, i valet av kalkfärg till exempel – där själva grunden ger en nästan jordig och använd känsla. När det gäller inredning är det kombinationen av skandinavisk allmoge, formgivning från 1930–1960-talet som möter franskt och belgiskt 70-talsavantgarde. Det är själva skärningspunkterna som är vår grej.«
Ett kontrastfokuserat förhållningssätt som också avspeglar sig i parets gemensamma projekt – Diorama Interior. Där skandinavisk allmoge från alla andra områden än just Stockholm utgör själva essensen och där objektens historia går före det mesta. »Det kan vara ett föremål som inspirerats av ett stockholmsarbete, men som tillverkats av en träsnidare på landsbygden – som i sin tur försökt tolka och lägga en personlig prägel på objektet. Det som är viktigt är att föremålet har något mer att säga, gärna knasigt, knäppt eller estetiskt – för det är det unika hantverket vi vill lyfta fram«, förklarar ClaesMikael.
»Vår stil är en förlängning av vår personliga smak, liksom den här lägenheten som vi verkligen värdesätter. Ett samtida uttryck i kombination med en historisk miljö. Vi är rustika och polerade på samma gång, det behöver inte vara mosatta värden. För att hitta ett spännande uttryck i samtiden behöver man kunna blicka bakåt«, säger Alexander.
Styling: Anette Mörner
