Exklusiva bilder från ikonen Alvar Aaltos hem i Helsingfors
Den finske mästarens mest ikoniska vas fyller 80. Residence Annina Rabe hälsar på hemma hos formgivaren och arkitekten Alvar Aalto. Häng med in.
Den har varit på bild i hundratals mäklarannonser, nästan alltid med ett fång tulpaner i. Tillsammans med Josef Frank-mönstren och Svenskt tenn-ljusstakarna har den blivit en av de givna symbolerna för det klassiskt borgerliga hemmet. Ändå har den på något sätt alltid fortsatt att kännas modern. Med sina böljande former som låter blommorna spridas egensinnigt åt olika håll är den något så ovanligt som en klassiker som aldrig blir tråkig – inte minst för att den ständigt lanseras i nya färger.
som också var arkitekt och formgivare, och även fru nummer två.
Jag pratar förstås om den ikoniska Aaltovasen. Men Alvar Aalto hade nog aldrig själv föreställt sig att den skulle bli en sådan klassiker. När han ritade vasen 1936 var den bara en av många delar av den inredning som Aalto – som alltid i samarbete med hustrun Aino – skapade för den lyxiga restaurangen Savoy, ståndsmässigt belägen på Helsingfors paradgata Norra Esplanaden. Restaurangen finns ännu kvar, med Aaltos inredning tämligen intakt. Och på varje bord står en Savoy-vas, i en vacker, lite murrigt buteljgrön färg och med färska blommor i. I år fyller vasen 80 år.
Alvar Aalto – vem var han och vad är han känd för?
Han ÄR finsk form, och finska arkitekter och designer lever alltjämt i dag under hans tunga inflytande. Det är både en stolthet och ett ok, säger många finska unga formgivare jag talat med.
Alvar Aalto föddes 1898 i den lilla staden Kuortane i västra Finland, som det äldsta av fyra syskon. Teckning var hans favoritämne i skolan, så det var inte så konstigt att han efter grundskolan valde att utbilda sig till arkitekt. Hans studietid var omvälvande, och inte bara för Aalto själv utan för hela Finland, som blev självständigt 1917. Studenterna fick en kort tid avbryta studierna för att gå ut i krig.
Här grundlades mycket av det egensinne som blev Aaltos och hela den finska formens främsta kännetecken – man hade en nationalitet som man hela tiden måste kämpa för. Yttre influenser var därmed mindre intressanta, även om Aalto senare inspirerades av resor, bland annat till Italien. Men det faktum att Finland blev en självständig nation så sent och ständigt har upplevt ett överhängande hot från Ryssland har präglat landets formspråk och gör det än i dag.
1923 startade Alvar Aalto sitt första arkitektkontor i dåvarande hemstaden Jyväskylä. Där anställde han en assistent, en ung kvinnlig arkitekt vid namn Aino Marsio. Aino var en jordnära, begåvad och modern kvinna som älskade att resa. På hösten 1924 gifte de sig. Och nu satte allting igång på riktigt.
Alvar Aalto och Aino
För det går inte att tala om Alvar Aaltos framgångar utan att också tala om Aino, även om det alltjämt är han som hyllas som den verkligt store arkitekten och formgivaren. Många av Aaltos verk är skapade tillsammans med Aino. Hur många är svårt att fastställa, eftersom de ofta signerade sina verk endast med firmanamnet. Och när familjen snart utökades med två barn var det, föga förvånande, också Aino som skötte markservicen så att Alvar kunde ägna sig åt sitt arbete på heltid.
Inte minst märks det när man besöker deras gemensamma hem i stadsdelen Munkkiniemi i Helsingfors, som är utformat både för arbete och allmänt hemmaliv. Redan från utsidan kan man se skillnaden mellan hemmets två delar: kontorsdelen är hög och vitrappad, medan bostadsdelen är lägre och innehåller fler träinslag. När paret Aalto förvärvade tomten 1934 var området runtomkring nästan obebyggt; i dag är villan en av många andra i ett tättbebyggt område. Men den ser inte ut som någon av de andra. Och inuti huset, som i dag är museum, känner man fortfarande arbetsenergin och det levande livet som pågick där.
Arbetsdelen kan lätt stängas av med hjälp av skjutdörrar, och huset består av flera nivåer. Övervåningen med tre sovrum och en umgängesdel med öppen spis är mer traditionell, medan undervåningen består av en delvis öppen plan med en fönstervägg mot den lummiga trädgården. När paret Aalto satt med gäster i de egenhändigt designade sofforna kunde alla se ut i trädgården.
Inredning i egen design
Inredningen består förstås nästan helt och hållet av deras egen design, men i matsalen sticker de tunga ornamenterade stolarna av rejält. De är italienska och inköpta under Alvar och Aino Aaltos bröllopsresa till Italien.
Men paret fick inte bli gamla tillsammans. Deras tillvaro fick ett abrupt slut när Aino Aalto drabbades av cancer och dog 1949. Det var ett svårt slag för Alvar, som var både känslomässigt och yrkesmässigt beroende av sin fru. Han begravde sig i arbete för att lindra smärtan. Det anses allmänt att hans arkitektur och design under den här tiden antog nya, djupare dimensioner – sorgen avspeglar sig i arbetet.
Alvar Aalto och Elissa Mäkiniemi
Några år senare fann han en ny livs- och arbetskamrat, i den unga arkitekten Elissa Mäkiniemi, som han gifte sig med 1952. Hon flyttade in i hans och Ainos hus, och precis som i det förra äktenskapet arbetade paret tätt tillsammans. Tillsammans skapade de sommarhuset Experimental house på ön Muuratsalo, som är ett av Aaltos mest kända hus. När Alvar Aalto blev äldre var det den 24 år yngre Elissa som tog det tyngsta ansvaret för arbetet, och efter hans bortgång 1976 slutförde hon flera av hans stora projekt.
