Svenskarnas mysiga B&B i frankrike – kika in på La Belle Vue
Medelhavsklimat, ett lugnare tempo och mer av det goda i livet. Det fick Yvonne Tenninge och Mikael Sköldmark att investera i ett 1800-talshus på franska landsbygden och öppna ett chambre d’hôtes.
Kvällsljuset från den smala gatan silar in genom det höga fönstret och doften av rostade pinjenötter fyller köket. De färgas gyllenbruna i den gamla gjutjärnspannan på gasspisen. Från taket hänger en rad antika lampor som ger ifrån sig ett varmt sken.
»Det är lättare att hitta ett lugn här än i Stockholm. Här handlar det mindre om hur det går på jobbet och mer om hur man mår, om gott vin och god mat. Så fort jag kommer upp till Stockholm känner jag hur stressen pressar på igen«, säger Mikael Sköldmark och skär upp gula och röda bifftomater på en tjock träskärbräda.
Den mörkröda kakelväggen mellan diskbänk och tak har han satt på egen hand. De grågröna skåpluckorna är målade av hans hustru Yvonne Tenninge. Tillsammans är de inne på sin åttonde säsong i sitt chambre d’hôtes La Belle Vue i ett stenhus från 1854. Det ligger i byn Neffiès, knappt en timmes bilresa från sydfranska Montpellier, mitt bland Languedocs vinkullar. Huset är byggt av ett syskonpar som vid tidpunkten hörde till traktens mest förmögna vinbönder. Yvonne och Mikael bor i dag i den ateljéliknande lägenhet som de har skapat där vinproduktionen tidigare ägde rum. Deras gäster huserar i sin tur i de sex dubbelrummen med egna badrum på husets två våningsplan. Ironiskt nog närde varken Yvonne eller Mikael en dröm om att driva hotellverksamhet i Frankrike. Men Yvonne – som i sin ungdom bodde tre år i Paris, lärde sig språket och förälskade sig i den franska kulturen – hade längtat efter att en dag återvända till landet.
Hon hade rest med sina barn kors och tvärs över Frankrike och fastnat för de sydvästra delarna. När hon 2010 träffade Mikael var det hit – närmare bestämt till Neffiès grannby – hon tog honom på deras första gemensamma semester. De kommande åren återvände de många gånger och började planera att köpa något ihop.
»Jag ville ha Medelhavsklimatet men slippa den sönderexploaterade Rivieran«, säger hon.
De visste först inte om de ville ha ett mindre semesterboende eller något mer permanent. När Yvonne slutade på sitt jobb som generalsekreterare för Scouterna kände hon att hon behövde en paus från stora organisationer och ville pröva något annat. Där någonstans föddes idén om att driva ett chambre d’hôtes i ett stort hus i södra Frankrike. Vid det laget hade de redan förälskat sig i Neffiès – ett litet samhälle men med två bra restauranger – och fått vänner där. Hon och Mikael åkte ner och hyrde ett ställe i byn medan de tittade på hus till salu. De hittade ett de tyckte om, men det såldes innan de hann lägga ett bud. Bara någon dag senare gick de förbi ett annat hus under en kvällspromenad.
»Vi såg genom de stora portarna att det fanns en pool på andra sidan. Då var markplanet bara en källare men vi kände att huset hade potential«, säger Mikael.
De fick höra att det tillhörde en äldre dam som hade haft det till salu tidigare. Nästföljande dag gick de dit och knackade på och blev visade runt av de dåvarande hyresgästerna. Yvonne och Mikael insåg snabbt att huset var tillräckligt stort för att de skulle kunna skapa sitt chambre d’hôtes. Efter att ha förhandlat med ägarinnan kom de överens om en affär.
»Jag föll för två saker«, minns Yvonne.
»Det ena var utsikten från terrassen. Det andra var att alla originaldetaljer fanns kvar, som vackra klinkergolv, stuckaturer, fönster och dörrar. Men rummen hade målats om i grälla färger; hallen var gul, matrummet rosa och vardagsrummet mintgrönt.«
De trodde att det inte skulle bli så svårt att få huset i ordning. Vatten och el fanns redan. Men när de några månader senare fick tillträde till det helt tömda huset insåg de att de hade gjort en grov underskattning av den kommande arbetsinsatsen.
»Taket hängde ner i några av rummen.«
Det var i oktober 2014. En månad senare flög Yvonne ner med tanken att stanna ett par dagar för att överblicka renoveringsbehovet. Det blev dock ingen hemresa. I stället kavlade hon upp ärmarna och satte i gång. Mikael, som arbetade som rektor i Stockholm, åkte ner på skolloven och hjälpte till. Hela huset skulle skrapas, spacklas och målas. Det behövde byggas nya badrum till sovrummen och investeras i möbler, husgeråd och textilier. I juni 2015 hade de tre rum klara och kunde ta emot sina första gäster.
»Då var jag så söndertrasad fysiskt att jag knappt kunde servera frukost; jag hade ont precis överallt. Jag hade slitit från tidig morgon till sen kväll. Vi hade inte en skottkärra med pengar, så Micke och jag har gjort allt vi har kunnat själva.«
Kika in på La Belle Vue
Medan Mikael i huvudsak har kaklat, gjutit, murat och snickrat har Yvonne målat, sytt gardiner och kuddfodral och letat möblemang i antikaffärer och på den franska motsvarigheten till Blocket. Fåtöljer, dunbolster, linneskåp och marmorskivor har de sedan åkt och hämtat i bil. Mikael hade sedan tidigare ett intresse för hantverk. Som liten renoverade han gamla möbler hos sin mormor i Ångermanland. Men i övrigt har han lärt sig genom att pröva sig fram och titta på Youtube-klipp. Yvonne har i sin tur alltid haft en passion för inredning.
»Jag vet ingen som konsumerar så många inspirationsbilder som Yvonne«, säger Mikael.
»Det är den banken hon har plockat från. Hon hade sitt franska drömhus i sitt huvud och det har hon skapat här.«
Genomgående syns hennes förkärlek till naturmaterial. Sängarna är bäddade med dunbolster och antika linnelakan. Färgskalan i huset präglas av dova jordtoner. Hon har alltid varit svag för Napoleon III-möbler – passande i detta fall eftersom huset byggdes under den epoken. I flera av rummen på La Belle Vue står djuphäftade Napoleon III-fåtöljer på vilka Yvonne har tagit av den gamla klädseln och sedan låtit dem vara i sin beige domestik.
»Det är som att man plockar fram själen i möbeln. Jag tycker att skönheten sitter i det lite skavda«, säger hon.
»Jag tror också på att blanda gammalt och nytt – moderna lampor med antika. För mig är det viktigt att det finns en poesi i inredningen – det där som du ser och känner men inte kan sätta fingret på.«
Sedan de öppnade för sina första gäster 2015 har de i princip varit fullbokade under säsongen som sträcker sig från april till november. Pandemiåren var ett undantag. Det blev ett inkomsttapp men samtidigt ett tillfälle att komma i gång med nya projekt. Utöver bygget av ateljévåningen började de med något helt annat: export av biodynamiska och ekologiska viner från trakten till privatpersoner i Sverige.
»Under pandemin hade vi plötsligt massor av tid till förfogande och kunde realisera våra tankar på att starta ett vinföretag. Vi brinner för de här kvalitetsvinerna från Languedoc men i Sverige är de relativt okända. Det vill vi ändra på«, säger Mikael.
De är överens om att de nog aldrig hade köpt huset om de från början hade vetat vilket slit det skulle innebära. Men i dag känner både Mikael och Yvonne att de kan njuta av sitt nya liv i Frankrike.
»Jag vet inte hur många gånger jag ringde hem till Micke och grät för att det var så jobbigt innan vi bägge var på plats på heltid. Nu skördar vi äntligen frukterna.«
Yvonne Tenninge och Mikael Sköldmark
Bor I byn Neffiès i det sydfranska departementet Hérault.
Gör Driver sitt chambre d’hôtes La Belle Vue och exporterar viner från Languedoc till Sverige.
