Nyskapande trähusen i Hagastaden – Framtidens miljövänliga boende
Storskaligt träbyggande tippas bli vår tids främsta avtryck i arkitekturhistorien. Stockholms första större flerfamiljshus i trä är Cederhusen, ritade av arkitekterna John Billberg och Josef Eder på kontoret General architecture.
Husen glöder som guld i eftermiddagssolen. Det varma återskenet från spånfasaderna i röd och gul ceder letar sig in i lägenheterna mittemot. Längst upp i den högsta av de två byggnaderna breder en takvåning med spektakulär utsikt ut sig. Här uppe är det alldeles tyst, trots att det fortfarande byggs i närheten och Norrtull ligger bara några kvarter bort. Från takterrassen en trappa upp ser man miltals åt alla håll. Söderut markerar Stockholms kyrktorn sina respektive stadsdelar, längre bort ligger Globen som en kvarglömd golfboll. Den regelbundna spånfasaden på tvillinghuset intill påminner om tegel. Någonting med raderna av fönster för tanken till de stadsmiljöer som växte fram på den amerikanska östkusten och så småningom allt längre och längre västerut i början av förra århundradet.
Cederhusen representerar också en sorts nybyggaranda, men av ett annat slag. Hur vackra fasaderna än är så är det inte cedern som är det mest intressanta med husen utan träet i husens bärande konstruktion, i huvudsak gran som vuxit i Dalarna. Om 1800-talet var stålbyggandets århundrade och 1900-talet betongbyggandets så tyder nämligen mycket på att 2000-talets byggande till stor del kommer att handla om trä.
Första större flerfamiljshusen i trä
Cederhusen i den nya stadsdelen Hagastaden är Stockholms första större flerfamiljshus i trä. Trähus betyder i det här sammanhanget att husets bärande konstruktion är i trä istället för, som oftast, i betong. Huset kan vara klätt med andra material men byggherrar som bygger med trästommar väljer ofta trä även till fasaden. Träbyggande lyfts ofta fram som en möjlighet att möta framtidens ökande behov av bostäder på ett mer miljövänligt sätt. Cederhusens totala koldioxidavtryck är mindre än hälften så stort som av de konventionellt byggda husen runt omkring.
Byggarbetsplatserna blir renare och tystare, byggtiderna kortare och om husen någon gång ska rivas kommer en stor del av materialet att kunna tas tillvara. Bakom Cederhusen står bostadsutvecklaren Folkhem och arkitektkontoret General architecture. De ansvariga arkitekterna John Billberg och Josef Eder möter upp för att visa huset och takvåningen. De har arbetat med projektet sedan 2013, men när vi ses har de inte varit på plats sedan före sommaren. Medan vi går runt kommenterar de nya detaljer som hunnit komma på plats sedan dess. »Husens utformning hänger ihop med förutsättningarna på platsen och med detaljplanen. Tanken med den här stadsdelen är att länka ihop Stockholm med Solna genom att tunnla in och lägga ett lock över spårområdet och vägarna som skilde dem åt«, berättar John Billberg.
John Billberg
Ålder 54 år.
Bor i hus i Täby.
Gör Arkitekt, medgrundare av General Architecture.
Aktuell med Cederhusen i Hagastaden tillsammans med Josef Eder.
»Att bygga ovanpå tunnlar ställer väldigt specifika krav. Placeringen gjorde det lämpligt att använda ett lätt byggnadsmaterial. Stockholms stad vände sig till Folkhem, som bestämt sig för att enbart bygga i trä, och frågade om de ville ha markanvisningen för platsen«, säger Josef Eder. I trappuppgången är trästommen exponerad på sina ställen, massiva stycken av ljust trä. Vi tar hissen upp. Ingången till takvåningen leder in i en hall som mynnar ut i en lång fil av rum, från våningens nordöstra hörn till det sydöstra. Trä ställer sina egna krav på konstruktionen.
Därför kan ett byggande för framtiden paradoxalt nog leda tillbaka till ett mer traditionellt sätt att disponera boendeytan, från öppna planlösningar till tydligt avgränsade rum. »När man bygger i trä med och stabiliserande väggar tänker man på klassiska planlösningar. Det är praktiskt med enskilda rum och vackert att röra sig genom rum i fil«, säger Josef Eder. Från det stora sovrummet i norr är siktlinjen obruten till vardagsrummet i syd, som har en otrolig utsikt över Stockholm. Raden av rum leder runt hela våningsplanet. I slutet av varvet finns en del med egen ingång som kan avgränsas och användas som gästbostad. Alla rum har franska balkonger utom det stora sovrummet som har en utstickande balkong.
Josef Eder
Ålder 50 år.
Bor: Gammalt torp med tillbyggnad av massivträ i Kummelnäs.
Gör Arkitekt, medgrundare av General Architecture.
»Effekten av den här planlösningen är att man får fönster i alla riktningar och rum som går över hörn«, säger John Billberg. Rummen är välproportionerade men modesta i storleken för en takvåning. Detaljer som socklar, dörrfoder och taklister ramar in varje rum. John berättar att han fick en fråga om trädetaljerna går att ta bort. Men de är inte ditsatta som dekoration, de har en funktion.
Inredningsarkitekturen är utförd i fina material
Inredningsarkitekturen är sparsmakad men utförd i fina material: Ek i detaljerna, ask i golven, ekebergsmarmor i badrummen. Det finns en spänning mellan de exklusiva materialen och den anspråkslösa gestaltningen som är tilltalade. Det är lyx som inte skriker lyx. De ljusa väggytorna mellan taklister och socklar bara väntar på att någon ska flytta in och göra våningen till sin. »Vi har inte ritat för en speciell person utan ger en sorts palett, en ram för den som ska bo här att fylla själv«, säger John Billberg.
De ljusa träslagen blev utgångspunkten för Jesper Laursen från Scandinavian Homes som skapade inredningen. »Målet var som alltid att hitta den perfekta balansen mellan yta och funktion. Våningens planlösning med många rum i fil istället för en öppen planlösning skapade nya möjligheter. Det faktum att den dessutom är över 200 kvadratmeter stor bidrar givetvis till en stor flexibilitet i möbleringen. Stilmässigt kändes det självklart. Det ljusa träet som är genomgående i såväl fastigheten som lägenheten skapar en för nyproduktion helt unik karaktär. Det blev utgångspunkten för all inredning och satte tonen för hela lägenheten«, berättar han.
Från matsalen leder en svängd trappa upp till taket, också den anspråkslös i storlek och uttryck. Bortsett, naturligtvis, från den vackra ledstången och trappstegen i ek. Utgången från trappan delar terrassen i en nordlig och en sydlig del. Vi står vid den sydliga änden och ser hur Hagastaden växer nedanför, kvarter för kvarter.
Till skillnad från de omgivande konventionellt byggda husen är trähuset där vi står i princip en kolsänka. Det betyder, konstaterar Josef Eder, att man gör en insats för miljön bara genom att bo här. »För oss är det viktigt att byggnader ger någonting tillbaka till den plats där de står. De som bygger våra städer har ett ansvar för att ge någonting tillbaka till alla människor, inte bara till de som ska flytta in.«
Få de senaste trenderna och nyheterna inom inredning i vårt nyhetsbrev – helt gratis!
Bekräfta din mejl
Vi har skickat ett mejl till din e-postadress.
Öppna mejlet och bekräfta din e-postadress så får du nyhetsbrevet inom kort.